Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/311

Motioner i Första kammaren, Nr 177. 9

Nr 177. Av herr von Heland m. fl., angående bestämmelser om obligatorisk effektiv värmebehandling av konsumtionsmjölk. I motion i första kammaren nr 37 till 1932 års riksdag hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om omedelbar utredning och förslag, rörande införande av bestämmelser om obligatorisk långtidspastörisering av all konsumtionsmjölk, salubjuden i städer och större samhällen med undantag för s. k. kontrollmjölk. I nämnda motion, till vilken vi be .att få hänvisa, framhölls. bl. a. att ve-tenskapliga undersökningar givit vid handen, att man i långtidspastöriseringen funnit en behandlingsmetod, som under ett fullständigt bibehållande av mjölkens friska smak och alla ur näringssynpunkt värdefulla egenskaper eliminerar de hygieniska risker, vilka kunna vara förenade med försäljning av mjölk, som ej undergått dylik behandling. Likaledes underströksönskvärdheten av att i vårt land i likhet med vad på många håll i utlandet ägt rum utbredningen av mjölkens behandling genom långtidspastörisering befordrades med statsmakternas stöd. Ifrågavarande motion jämte några andra med likartat syfte remitterades till det sammansatta bevillnings- -och jordbruksutskott, vilket utsågs för behandling av Kungl. Maj:ts proposition, angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av mjölk och mejeriprodukter. I utskottets utlåtande hemställdes, att nämnda motioner icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet ansåg sig nämligen kunna utgå ifrån att Kungl. Majrt utan hänvändelse från riksdagens sida ägnade hithörande spörsmål den uppmärksamhet, vartill förhållandena måtte kunna föranleda, och utskottet stödde denna förmodan på yttranden dels av centralanstalten för försök.sväsendet på jordbruksområdet och lantbruksstyrelsen, dels av medicinalstyrelsen. Av dessa instanser hade centralanstalten och lantbruksstyrelsen tillstyrkt införandet av pastöriseringstvång för viss konsumtionsmjölk, medan medicinalstyrelsen under hänvisning till långtidspastöriseringens i viss mån bristande effektivitet och kontrollsvårigheterna förklarat sig, åtminstone för närvarande, icke kunna förorda genomförande av en lagstiftning i föreslagen riktning. Av ovan återgivna översikt över detta ärendes behandling vid 1932 års riksdag torde framgå, att det sammansatta utskottets avstyrkande av förslagen icke var ett avstyrkande av innebörden, att åtgärder i den föreslagna riktningen voro opåkallade, utan snarare att frågan om en lagstiftning av angiven innebörd ägde sådan aktualitet att initiativ däri borde med säkerhet kunna påräknas från Kungl. Maj:t sida.