Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/314

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
12
Motioner i Första kammaren, Nr 178.


Något statsanslag till bestridande av merkostnaderna för Vedeldning vid landstingens anläggningar äskades ej. I fråga om bl. a. de primärkommunala anläggningarna däremot föreslogs ett statsanslag om 170 000 kronor till dessa merkostnaders gäldande. I sitt utlåtande över sagda proposition förordade det särskilda utskottet vid förra årets riksdag nyssnämnda anslag om 130 000 kronor till rådgivande och kontrollerande verksamhet för vedeldningens främjande men föreslog förnyad utredning av spörsmålet, huruvida och i vilken omfattning landsting och primärkommuner borde äga rätt till kostnadsfri anslutning till statens bränslekontroll. Uppmärksammas borde därvid möjligheten att anknyta kontrollen till befintliga lokala organ, särskilt ångpanneföreningarna. Det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid vissa primärkommunala och enskilda anläggningar tillstyrk-tes av utskottet. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. " Vid den utredning av ärendet, som i enlighet med riksdagens beslut sedermera företogs, framhöll socialstyrelsen än en gång önskvärdheten, att landstingens anslutning till den statliga bränslekontrollen bleve avgiftsfri. Emellertid beslöt Kungl. Maj:t, att icke göra någon ändring i hittills tillämpad ordning med avseende å landstingens anslutning till sagda kontrollverksamhet. I enlighet härmed har, som sagts, i årets statsverksproposition räknats med att landstingen skola erlägga avgifter för den bränslekontroll, som genom statsverkets försorg äger rum vid deras anstalter. Vidare har Kungl. Maj:t ej heller i år ansett lämpligt att låta landstingen komma i åtnjutande av det särskilda anslaget till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala och enskilda anläggningar. Av det sålunda anförda torde framgå, att landstingen i jämförelse med andra kommunenheter och enskilda blivit tillbakasatta i fråga om .statshjälp vid införande och praktiserande av Vedeldning vid sina anstalter. Landstingen hava nämligen icke allenast uteslutits från möjligheten att erhålla del av de för ändamålet beviljade särskilda statsanslagen utan hava även för anlitande av den statliga bränslekontrollerande och rådgivande verksamheten debiterats dryga avgifter, som enligt uppgift vida överstiga vad enskilda organ (ångpanneföreningarna) numera begära för motsvarande kontroll och rådgivningsarbete. Trots de höga avgifterna för den statliga kontrollverksamheten hava 13 landsting år 1932 beslutat att för tiden 1934-1936 ansluta sig till denna, medan för närvarande allenast ett landsting anlitar de privata kontrollorganen. Orsaken till att landstingen sålunda föredragit den statliga kontrollen, torde enligt vad svenska landstingsförbundets styrelse i sin ovannämnda framställning år 1933 framhållit, vara, att de landsting, som en gång gjort bekantskap med den statliga bränslekontrollen, funnit denna fungera på