Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/343

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 183. 19


Beträffande dessa siffror är att märka, att de priser som uppgivits som betalda till producenterna äro årets medelpris per kilogram, men på grund av att en stor del av produktionen är anhopad under den tid äggen äro billiga, ligger det pris äggproducenten kan redovisa, om han dividerar den under året erhållna ägglikviden med de försålda äggens mängd betydligt under här ovan uppgivna siffror och närmar sig mera medelnoteringen. Så har det verkliga medelpriset inklusive pristillägg inom den äggcentral, från vilken uppgifterna här äro hämtade, varit: 1930 .......... .- 124.5 öre per kilogram 1932 ........... .. 97 öre per kilogram .......... .- " " " . . . . . . . . . . . . . .- " " " Vill man ur såväl folkförsörjningens som de av produktionen beroendes synpunkt vidmakthålla den nuvarande äggproduktionen, äro prishöjande åtgärder nödvändiga. Åtgärder för äggproduktionens stödjande äro jämväl såsom tidigare framhållits under nuvarande förhållanden betingade av det skälet, att åtgärder till stöd för andra jordbrukets grenar påverka och kunna komma att påverka äggproduktionens produktionskostnader. Sålunda ökades redan äggproduktionens foderkostnader genom införande av accisen på äggviterikt kraftfoder. Av sådant kraftfoder användes nämligen särskilt sojamjöl, linfrömjöl och jordnötsmjöl -och i mindre utsträckning coeosmjöl som hönsfoder. Genom nu föreslagen accis jämväl å kli samt importavgift å majs stegras ytterligare äggproduktionens foderkostnader. . En beräkning av vilka summor denna produktionskostnadsökning uppgår till ställer sig svår, då i praktiken mycket varierande fodermetoder komma till användning. Som hållpunkter för denna frågas bedömande kan anföras, att produktionen av 1 kilogram ägg drar en fodermängd på inemot 6 fe. eller i det närmaste samma fodermängd som produktionen av 10 kilogram mjölk. Äggproduktionen är till sin myckenhet ungefär 1 procent av mjölkproduktionen och då fodermängden som åtgår per kilogram är 10 gånger större, förbruka hönsen ungefär 10 procent så mycket foder som korna, en siffra som väl överensstämmer med att äggproduktionens värde utgör ungefär 10 procent av mjölkproduktionens. I fråga om fodrets sammansättning består detta i högre grad än kornas av fodersäd och kraftfoder. Fordringarna på äggvitehalten i ett lämpligt värpfoder sammanfaller ganska nära med fordringarna på äggvitehalten i en högmjölkande kos foderstat. Det kan därför antas att mängden högprocentigt äggvitefoder ingår i samma proportion i hönsens som i kornas kraftfoder, och av den accis som inflyter för äggviterika kraftfodermedel kan möjligen upp till 10 procent beräknas härröra från hönsägarna. I normalt sammansatt kraftfoder för höns ingår kli med ungefär en tredjedel, en siffra som också väl överensstämmer med ganska allmänt vedertaget bruk att upp till en tredjedel användaklii kornas kraftfoder. Även av skatten på kli kan därför hönsskötseln beräknas lämna omkring en tiondedel i jämförelse med mjölkproduktionen. Majsen är nödvändig i hönsens foder för att under vintern ge en önskvärd gul