Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/511

M otfioner 11 Första, kammaren, N 1 241. 3

torde höra vissa på det privata området organiserade grupper, såsom hembiträden och portvakter. Till de blandat fackliga åter torde exempelvis kunna hänföras vissa delvis ganska omfattande organisationer bland de kontorsanställda. Vid sidan av detta centraliserade föreningsväsende kommer så den syndikalistiska organisationen, Sveriges arbetares centralorganisation. Enligt år 1927 tryckta utredningar till belysande av arbetsfredsfrågan uppgick för det dåvarande nämnda organisations medlemsnumerär till omkring 37,000. Genom denna organisation är skogsarbetet i stora delar av vårt land täckt av föreningsväsendet. För övrigt höra dit särskilt arbetare inom byggnadsindustrien eller kanske rättare sagt anläggningsbranschen. Granskar man närmare nu lämnade förteckningar å fackliga eller blandat fackliga sammanslutningar - vilka förteckningar för övrigt äro långt ifrån fullständiga - torde man finna en bekräftelse på det kända förhållandet, att arbetsmarknaden så gott som i dess helhet blivit inrutad i föreningsväsende. Flertalet näringsgrenar äro här representerade. Och oupphörligt utvidgas detta föreningsvälde och ökas anslutningen till redan varande föreningar. I detta hänseende hänvisas ånyo till LO:s berättelse för år 1932. V Visserligen kan intet fackförbund sägas representera hela den arbetareeller p-ersonalgrupp, som nominellt skulle falla inom fackförbundets sfär. Särskilt är detta påfallande beträffande lantarbetare. Men det torde vara allom bekant att på grund av förhållandena-s makt och den solidaritet, som programmatiskt och automatiskt åtminstone hittills i stort sett gjort sig gällande särskilt inom kroppsarbetarklassen, en förenings åtgöranden på arbetsmarknaden vinna anslutning långt utom vederbörande förenings råmärken, särskilt inom de grupper, vilka, ehuru stående utanför föreningslivet, dock hava sina arbetsintressen gemensamma med föreningens medlemmar. Ett slående exempel härpå är bl. a. Iantarbetet, där kollektivavtal visserligen slutas med förbund, omfattande allenast ett mindre antal arbetare inom facket, men likväl bliva normerande långt utöver lantarbetareorganisationernas egna gränser. Härmed har man kommit in på själva det problem, inför vilket samhället ställes eller kan ställas vid det koncentrerade fackliga föreningsväsendets utövande av sin maktställning å arbetsmarknaden. « Föreningsväsendets reala syftemål utåt, d. v. s. gentemot företagarsammanslutningarna, numera egentligen koncentrerande sig i Svenska arbetsgivareföreningen, kan i stort sett sägas vara åstadkommandet av kollektivavtal mellan arbetare och arbetsgivare inom de skilda grupperna. Liksom föreningsväsendet inåt haft och har, såsom förut angivits, sin stora samhälleliga betydelse, hava - man kan utan överdrift säga i överensstämmelse med det moderna näringslivets egna krav - kollektivavtalen blivit en av de faktorer, som verka till reda och ordning på arbetsmarknaden.