2 Motioner 1 Andra kammaren, Nr 48. Antal skatte- innevånare - l å are- Antal Utdebiterat Debitering L a n nngitäll skattekronor belopp .kronor pr S818- 1941 1941 1941 1941 1941 Stockholms . . . . . . . . Örebro . . . . . . . . . . . . Södermanlands . . . . . . Kopparbergs . . . . . . . . Norrbottens . . . . . . . . Östergötlands . . . . . . Hallands . . . . . . . . - . Jönköpings . . . . . . . . Värmlands . . . . . . . . . . Blekinge . . . . . . . . . . . . Skaraborgs . . . . . . . - Kristianstads . . . . . - Gävleborgs . . . . . . . . Kalmar södra . . . . .- Västernorrlands - . - - Västerbottens . . . . . . Jämtlands . . . . . . . . . . Gotlands . - . . . . . . . . Kalmar norra . . . . .. Kronobergs . . . . . . . . Västmanlands . . . . . . . . Uppsala . . . . . . . . . . . . . . Malmöhus . . . . . . . . . . - . Älvsborgs Göteborgs och Bohus . . . . 287 895 226 252 169 198 138 089 311 557 192 135 248 029 216 148 329 211 245 919 151 658 241 982 267 786 145 326 239 428 248 050 204 808 234 567 136 050 275 846 219 754 135 674 58 444 92 149 151 391 3 746 494 2 491 799 1 839 858 1 437 123 3 120 421 1 917 450 2 360 092 1 982 478 2 836 053 2 056 688 1 192 545 1 866 499 2 021 541 1 054 797 1 699 405 1 755 901 1 449 871 1 586 772 891 477 1 771 615 1 386 103 859 044 353 241 555 418 802 342 9 928 203 6 379 504 4 783 631 3 592 808 9 673 305 5 025 234 7 080 274 8 524 654 7 090 133 5 861 561 2 981 362 5 226 196 7 075 392 3 533 570 4 673 362 5 618 884 4 059 637 5 553 701 2 941 875 7 574 535 5 475 108 3 178 463 1 412 964 1 832 879 2 808 196 13,01 11,01 10,87 10,41 10,02 9,99 9,52 9,17 8,61 8,36 7,86 7,71 7,55 7,26 7,10 7,08 7,07 6,77 6,55 6,42 6,31 6,19 6,05 6,03 5,30 2,65 2,60 2,60 2,50 3,10 2,65 3,00 4,30 2,50 2,85 2,50 2,60 3,50 3,35 2,75 3,20 2,80 3,50 3,30 4,30 3,95 3,70 4,00 3,30 3,50 - o 170 346 43 035 027 131 885 447 med.tal 8,32 3,06 Lägsta landstingsskatten återfinnes i Uppsala, Hallands och Älvsborgs län med 2: 50 och den högsta 4: 30 kr. i Västernorrlands och Norrbottens län. Från 1940 till 1941 har den genomsnittliga utdebiteringen stigit från 2: 97 till 3: 06 per skattekrona. Då pågående utredningar i detta och närbesläktade ämnen knappast torde ge praktiska resultat inom överskådlig framtid, synes det påkallat att redan nu en rättvis reglering bör ske. - Ur rent praktiska synpunkter torde det förfarande som tillämpas vid uppgörande av stat för vägdistrikten i tillämpliga delar vara att förorda, enär utjämningsbidaget då direkt kan medräknas och återbetalning till de skattskyldiga ej behöver ifrågakomma. Om procentsatsernas storlek och antal kan det råda olika meningar. Emellertid synes det skäligt att skatteutjämningsbidraget inträder vid en skattesats som ligger nära skattesatsernas medeltal. Då detta medeltal är kr. 3:06 per skattekrona, torde skatteutjämning böra tillämpas vid skattesatser över 3: - kr. För att fortfarande kunna bibehålla all omtanke om sparsamhet med allmänna medel böra procentsatserna sättas relativt lågt t. ex. 30 % av den del av skattesatsen som överstiger 3 kronor t. o. m. 3: 50, 50 % av den del av
