1; Motioner i Andra kammaren, Nr 89. höjning av statsanslaget till kurserna. På grund av det statsfinansiella läget har dock denna höjning synts kunna begränsas till tilläggsanslaget. Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att statsunderstöd till ladugårdsskötarekurser från och med budgetåret 1942/43 må utgå med dels ett grundanslag av 600 kronor för varje kurs, dels ock ett tilläggsanslag av 90 kronor per elev, För nämnda budgetår beräknar styrelsen sålunda medelsbehovet för dessa utbildningskurser till 42000 kronor. - Beträffande stipendierna till elever vid bland annat ladugårdsskötarekurserna har lantbruksstyrelsen föreslagit, att dessa från och med budgetåret 1942/4-3 måtte utgå med 60 kronor för månadltill synnerligenvobemedlade, 40 kronor till obemedlade och 20 kronor till niindre bemedlade elever. Även hushållningssällskapens ombud, som genom rikets samtliga hushållningssällskap representera jordbruket i hela landet och som torde vara väl informerade i fråga om från förevarande kursverksamhet vunna erfarenheter, ha i skrivelse till Konungen påyrkat höjningav istatsanslagen till ladugårdsskötarekurserna -därhän, att vederbörande kursanordnare få sina utgifter för kurserna täckta, varvid såsom önskvärt förslagsvis nämnts en höjning av gru-ndanslaget till 900 kronor eller anslaget -per elev till 100 kronor. " 4 V V Vid anmälan i årets statsverksproposition av ifrågavarande spörsmål har statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet anfört bland annat, att i nuvarande läge det av lantbrukss-tyrelsen föreslagna elevbidraget vid utbildni-ngskurs-er för ladugårdsskötare syntes böra begränsasltill 75 kronor samt attri anslutning härtill det för dylika kurser av lantbruksstyrelsen beräknade "beloppet torde kunna nedsättas med 3000 kronor till 39 000 kronor. Beträffande elevstipendierna har departementschefen likaledes på grund av det statsfina-nsiella läget icke ansett sig -kunna tillstyrka någon höjning. i * Den sedan en längre tid tillbaka för jordbruket besvärande bristen på dugliga ladugårdsskötare torde här icke närmare behöva understrykas. Denna brist torde icke endast sammanhänga med, att arbetet inom ladugården tettisig mindre lockande för landsbygdens ungdom och att jordbruket icke förmått betala konkurrenskraftiga arbetslöner. Prisutvecklingen för jordhruksprodukterna har framtvingat starkare rationalisering av ladugårdsskötseln, vilket i sin tur medfört större krav på skolninghos ladugårdspersonalen. Ökade krav på hygien vid mjölkens behandling redan inom ladugården torde ha bidragit i samma riktni-ng. De statsunderstödda kurserna för ladugårdsskötare ha därvid en synnerligen viktigmission att fylla."Det vore emellertid ytterst beklagligt, om ett allt för knappt tillmätt statsunderstöd skulle framtvinga en begränsning av denna för jordbruksnäringen gagneliga utbildningsverksamhet. Att såsom lantbruksstyrelsen- framhållit svårigheter uppstått att förvärva lämpliga kursanordnare synes väl förklarligt. Även om-dessa ladugårdss-kötfarekurser, som vardera omfatta en tid av tre
