Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner 11 Andra kammaren, Nr 95. 9 är väl också vanskligt. Sannolikt måste man stanna vid att ingripa reglerande i den riktning, som antytts härovan. Ett felaktigt utformat ingripande på nöjeslivets område skulle emellertid kunna innebära obehagliga konsekvenser på andra områden. En prövning i en politiskt sammansatt instans av rätten att anordna möten, som inneburo "nöje" kunde lätt leda till en lokalt utövad majoritetsdiktatur på detta område. En prövning, lagd på ämbetsmän, sannolikt landsfiskalerna, skulle innebära liknande konfliktsanledningar. Emellertid torde det ej vara ogörligt för den tidigare påbörjade utredningen, vars arbete bör forceras, att finna en framkomlig väg. I varje fall kan passivitet från statsmakternas sida ej godtagas såvida ej frågan visar sig tekniskt olöslig. Även i nykterhetsavseende föreligga inom ungdomslivet mindre goda tendenser. Ökat skydd för ungdomen mot alkoholens frestelser synes därför böra diskuteras. I vissa städer framstå restaurantvanorna såsom ett problem. Nedsättning av spritransonen å restauranter för ungdom under 21 år vore måhända tänkbart. Viktigare är med säkerhet, att överlåtelse av motbokssprit, vilket ju i regel är förutsättning för verkligt spritmissbruk, förhindras effektivare än hittills. För närvarande stadgar kungl. förordningen angående försäljningen av rusdrycker ej något skärpt straff för den, som överlåter rusdrycker till underåriga. Eftersom överlåtelseav motbokssprit överhuvudtaget ej ter sig som något större brott för det allmänna rättsmedvetandet, torde ej heller sådan överlåtelse till underåriga nu te sig särskilt förkastlig. Därför torde det föreligga ett starkt behov att genom en särskild skärpning av straffbestämmelsen söka inskrida mot att sprit sättes i händerna på underåriga. Härigenom skulle detta förfarande bli ett brott, som skildes ut ifrån annat överlåtande av motbokssprit. - Enligt de flesta iakttagare synes också utvecklingen beträffande ungdomens sexualliv vara ägnad att ingiva allvarlig oro. En allt starkare tendens förefinnes att från sexuallivet avkoppla moraliska synpunkter. På grund härav måste ett förstärkt skydd för ungdomen på sexuallivets område övervägas. Härvidlag torde emellertid en utredning vara nödvändig rörande de vägar på vilka en sanering kan åstadkommas. Det finns också anledning att upptaga de tidigare inkomsternas problem till prövning. I åtskilliga fall få ungdomar, särskilt pojkar, i förhållande till sin miljö betydande inkomster långt före myndighetsålderns inträdande. Det är givetvis utomordentligt glädjande att ungdomen har tillgång till goda arbetstillfällen, men glädjen över detta förhållande får icke skymma blicken för att här kunna uppkomma nya samhällsproblem. Detta gäller särskilt de mera välbetalta av den ungdom, som kvarbor i hemmen. I många fall lämna de unga endast små bidrag till hemmet, i vissa fall inga alls. Därav följer att de under en period, då vanorna börja utbildas och karaktären formas, få möjlighet att hålla en standard, som med tanke på deras sannolika ekonomiska framtid kommer att te sig oproportionerligt hög. Därför förefaller, inte minst med hänsyn till den befolkningsstatistiska situationen och vikten just för den