Motioner i Andra kammaren, Nr 126. 7 kunnat lagra betydande mängder livsmedel. Dessutom har de en rad andra utvägar för att göra. sig oberoende av knappheten i ransonerna. De har möjlighet att ersätta bristen på kött och fläsk genom inköp av vilt, bättre fisksorter o. s. v., vilka varor är undantagna ransonering och existerar i tillräcklig mängd, på grund av att de höga priserna gör dem oåtkomliga för de stora massorna. Även utvägen att genom restaurangbesök förse sig med vad som fattas i ransonerna står dem alltid öppen. Vad som här sagts om livsmedlen gäller också i tillämpliga delar för andra ransonerade varor. Inte minst de små ransonerna på tvättmedel förorsakar arbetarhushållen svårigheter, medan de inte spelar någon roll för de förmögnare hushållen. Under det att arbetarhushållen av ekonomiska skäl måste tvätta hemma, skickar de senare bort sin tvätt och kan använda tvättmedelsransonerna enbart till toalettvål och dylikt. De undersökningar, som företagits av myndigheter och andra institutioner, bekräftar vad vi här anfört. Det nybildade svenska Gallupinstitutet företog sålunda för kort tid sedan en undersökning rörande uppfattningen inom olika samhällskretsar om ransoneringen. Institutet tillfrågade 1 000 stockholmare, huruvida ransonerna av mjöl och bröd, smör, kött, fläsk, socker, kaffe och te samt tvål var tillräckliga. Av svaren framgick att för arbetarhushållen är tilldelningen av fläsk otillräcklig för 69 procent, av mjöl och bröd för 58 procent och av smör för 75 procent. Motsvarande siffror för kaffe, kött och tvål är respekt-ive 90, 43 och 44 procent. De uppgifter som lämnats av arbetarhushållen har i många fall åtföljts av belysande motiveringar: att matsäcksfrågan praktiskt taget är olöslig, att i arbetarfamiljer med många barn hela köttransonen inte kan uttagas av ekonomiska skäl och att det ställer sig ganska omöjligt att dryga ut mathållningen med fisk på grund av de höga priserna. - För de bättre situerade hushållen ställde sig siffrorna annorlunda. Där var det endast 23 procent som fann mjöl- och brödransonerna otillräckliga och 44 procent som ansåg smöret otillräckligt. Motsvarande siffror för kött, socker, kaffe, tvål och -fläsk är 28, 11, 64, 29 och 48 procent. En av fattigvårdsnämnden i Stockholm verkställd undersökning beträffande 30 familjer i Enskede är ävenledes betecknande. I 15 av dessa familjer är fadern familjeförsörjare, i de övriga 15 är modern ensamställd. Bland familjeförsörjarna är 1 diversearbetare, 1 målare, 1 kontorist, 2 textilarbetare, 1 lagerarbetare, 2 byggnadssnickare, 1 pappersskärare etc. Hälften av familjeförsörjarna är kroniskt sjuka eller tidvis oförmögna till arbete, varför familjerna erhåller understöd från fattigvården. 3 hustrur bidrar till familjeinkomsten genom städning och sömnad. De 15 ensamställda mödrarna sköter hemmen med ekonomiskt stöd från barn och fattigvård. I 8 familjer har söner och döttrar förvärvsarbete som butiksbiträden, fabriksarbeterskor, springpojkar etc.
