Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

.llotioner i Andra kammaren, Nr 11. 5 Nr 11. Av herr Svensson i Grönvik m. fl., angående auskaffand av dyrortsgrupperingssystemet. Det nuvarande systemet för dyrortsgrupperingar leder sitt ursprung tillbaka till år 1919. Detta år antogs nämligen av riksdagen ett nytt avlöningsreglemente för kommunikation-sverkens personal, varigenom lönerna dyrortsgraderades. Systemet hade under år 1918 utarbetats av kommunikationsverkens lönekommitté, i vars förslag Kungl. Majnt och riksdagen icke gjorde några-ändringar. Syftet med systemet angav kommittén i sitt betänkande vara att genom olika totalavlöningar för tjänstemän å olika orter söka utjämna de i vårt land, särskilt under normala förhållanden, betydliga lokala växlingarna i de allmänna levnadskostna-derna. En dylik utjämning vore enligt kommitténs mening desto mera befogad som den i sitt betänkande föreslagit avskaffande av bostadsförmån eller däremot svarande ersättning, som tidigare i avsevärd omfattning utjämnat skiljaktigheter i kostnader å olika orter. Under tiden från löneregleringens antagande 1919 till dess ikraftträdande den 1 juli 1920 verkställdes indelning av orterna i riket i särskilda dyrortsgrupper. Detta tillgick så, att socialstyrelsen verkställde en utredning av levnadskostnaderna på olika orter, varefter Kungl. Maj :t med ledning härav fastställde fördelningen av statstjänstemännens "stationeringsorter på olika ortsgrupper. Systemet blev gällande icke endast för kommunikationsverkens personal utan utsträcktes genom antagande av nya avlöningsreglenienten att gälla för de flesta statstjänstemän. Å Efter denna första indelning av riket i dyrortsgrupper har vid tre senare tillfällen nyfördelning av orterna på olika dyrortsgrupper ägt rum, nämligen 1925, 1931 och 1935. Några principiellt avgörande förändringar av systemet ha icke ägt rum, men däremot ha vissa i praktiskt hänseende betydelsefulla

l håll -

ändringar vidtagits. Sålunda ha metoderna för undersökning av ms s kostnaderna på olika orter moderniserats, antalet undersökta orter har nedbringats och antalet dyrortsgrupper har ökats. Dessa aro nu nio till antalet. Dyrortsgrupperingssvstemet avsåg sålunda ursprungligen endast att astadkomma en jämnare fördelning av statstjänstemännens reallöncr med hänsyn till de varierande levnadskostnaderna på olika orter. Sedermera har systet der årens lopp ständigt utvidgats och kommit att omfatta allt flera omme un D - råden. Sålunda ha arbetslöshetsunderstöden också graderats efter levnads