Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Motioner i Andra kammaren, Nr 24. att man av praktiska skäl icke anser sig behöva föreskriva andra hinder än sinnessjukdom, sinnesslöhet och smittosam könssjukdom. Att epilepsin bör utmönstras torde vara klart även utan en dylik utredning. Dess ärftlighetsförhållanden äro trots intensivt forskningsarbete rätt dunkla, dunkel kan man också säga att sjukdomen själv är. Lagen förutsätter dock sjukdomens ärftlighet, den är som man säger utformad av eugeniska motiv. Dess stadganden ha dock uppenbart tillkommit då ett förvetenskapligt betraktelsesätt i dessa frågor var gällande. Tillämpningen av lagen blir också godtycklig. Vissa uppenbara former av sjukdomen hindra dess bärare att ingå äktenskap, en mångfald personer med lättare symptom men otvivelaktigt lidande av samma sjukdom undandragas bestämmelserna. Härtill kommer att sexuella förbindelser av utomäktenskaplig karaktär icke förhindras - man kan snarare säga att lagen uppmuntrar till ett dylikt förfarande. Äktenskapsförbud böra i vår tid med starkt sjunkande nativitetssiffror användas med den största urskillning. Vi ha helt enkelt icke råd att i annat än absolut otvetydiga fall motsätta oss bildandet av nya familjer. Man tycker att lagens möjligheter att genom kunglig dispens upphäva det väsentligaste av dess olyckliga verkningar bort tillvaratagas. Så har icke skett. I alla fall har medicinalstyrelsens yttrande självfallet inhämtats och dess tolkning har varit anmärkningsvärt snäv. Prof. Antoni framhåller att medicinalstyrelsen alltid ställt sig på den ståndpunkten att bevisskyldigheten åligger den giftaslystne, som alltså måste åberopa positiva skäl för åsikten, att hans sjukdom är symtomatisk och icke härledes av "övervägande inre orsaken. Därest före frågans avgörande yttrande inhämtas av den sakkunskap som är representerad inom Svenska Läkaresällskapet, enkannerligen dess sektion för neurologi och psykiatri, torde tillräckliga garantier vara för handen mot ett förhastat och på lösliga grunder baserat beslut. Jag tillåter mig därför, med stöd av ovanstående, hemställa, 1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t påyrkar att orden i giftermålsbalken 2:a kap. 6 § - - - "med fallandesot vilken härrör av övervägande inre orsaker" - - - måtte utgå; 2. att riksdagen begär utredning huruvida på vetenskapens nuvarande ståndpunkt ytterligare stadganden böra inforas 1 samma kapitel av giftermålsbalken, vilka syfta till forbud mot äktenskaps ingående. Stockholm den 12 januari 1942.

Bertil von Friesen.

-L