Riksdagens skrivelse Nr 199. 3 väga dessa spörsmål har riksdagen funnit i det av kommerskollegium påpekade förhållandet, att de koncessioner, som beviljats enligt 1902 års lag, inom den närmaste tiden efter hand börja förfalla. Elektrifieringens allmänna betydelse för landsbygden och för därvarande befolknings försörjningsmöjligheter, trivsel och kvarhållande vid sin gamla bygd har redan tidigare av riksdagen uppmärksammats. Det torde vara förtjänt av utredning, i vad mån staten kan ytterligare medverka för den elektriska kraftens utbredning till de även i övrigt i allmänhet rätt vanlottade landsdelar, som ännu sakna dylik kraft. I samband med dessa överväganden lära också vissa i motionerna berörda spörsmål om exempelvis större enhetlighet vid utförandet av ledningsnät och "ökad standardisering vid tillverkningen av elektriska apparater och utrustning" komma under bedömande. Behovet av klarare riktlinjer för och bättre kontroll över den allmänna kraftförsörjningen har redan tidigare vitsordats av den år 1917 tillsatta elektrifieringskommittén. I sitt den 31 maj 1923 avgivna slutbetänkande föreslog kommittén tillsättning av ett permanent råd sammansatt - förutom av en av Kungl. Majrt utsedd ordförande och ombud för de statliga verken - av tre representanter för kraftproducenterna, däribland en för sydsvenska kraftaktiebolaget och en för svenska elektricitetsverksföreningen, samt tre representanter för konsumenterna, vilka representanter skulle utses främst av hushållningssällskapen och Sveriges industriförbund. Utan att taga ställning till frågan, huruvida tillsättningen av ett sådant av elektrifieringskommittén angivet råd kan vara motiverad eller överhuvud taget under vilka former statens inflytande över den elektriska produktionen kan bättre organisatoriskt säkras, måste riksdagen finna behov föreligga av en större klarhet om de riktlinjer, efter vilka landets framtida försörjning med elektrisk kraft bör ordnas. Riksdagen får alltså, i anledning av motionerna l: 5 och li: 13, hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning rörande möjligheterna attgenom statens medverkan mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska landsbygdens försörjning med elektrisk kraft. Stockholm den 12 maj 1942. Med undersåtlig vördnad.
