Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/856

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

4 Riksdagens skrivelse Nr 423. enligt vad som framhållits i 1940 års militärabyggnadsutrednings ovanberörda plan, vara till fördel för både de civila och de militära myndigheterna. Jämvälfdenna fråga behandlades vid ovannämnda överläggning mellan utredningen och dåvarande landshövdingen. Även landshövdingen framhöll härvid de fördelar, som kunde vinnas för tillgodoseende av såväl den militära som civila sjukvården på Gotland genom ett samarbete av antytt slag. Landshövdingen påpekade de icke oväsentliga ekonomiska fördelarna härav. Frågan är emellertid enligt, 1940 års militära byggnadsutredning bland annat beroende av de militära anvisningar, överbefälhavaren äger att lämna. Utredningen har i sin plan framhållit, att ett närmare ingående härå skulle föranleda betydande utredningsarbete i samarbete med representanter för landstinget med flera. På grund härav har utredningen icke ansett sig böra avgiva något förslag i frågan utan har endast framhållit, att en eventuell prövning borde ske i annat sammanhang. Revisorerna hava gjort följande allmänna uttalande. Revisorerna vilja framhålla betydelsen av att det samarbete mellan vederbörande civila och militära myndigheter i fråga om planläggningen av sjukvården på Gotland, som i viss mån inletts, fullföljes i samband med Gotlands läns landstings blivande beslut om anordnande av ett centrallasarett för länet. Med hänsyn till Gotlands isolerade läge synes det vara av stor betydelse, att man vid planläggningen av detta lasarett tager hänsyn till behovet av att i största möjliga utsträckning kunna meddela specialvård inom olika sjukvårdsområden. Revisorerna förutsätta, att vid det äsyftade samarbetet hänsyn tages jämväl till det ökade vårdbehov, vartill 1941 års försvarsutrednings förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgöringstid m. m. kan föranleda. I detta sammanhang bör jämväl beaktas möjligheten att för den civila sjukvårdens behov i fredstid utnyttja förefintliga krigssjukhus på Gotland. Yttranden hava avgivits av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen. Medicinalstyrelsen har erinrat om sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 mars 1939 angående statsbidrag till viss utbyggnad av lasarettet i Visby m. m. Av nämnda skrivelse framgår, att medicinalstyrelsen föreslagit, att ett samgående i stor utsträckning mellan civil och militär sjukvård skulle anordnas på Gotland. Detta styrelsens förslag har emellertid, fortsätter slyrelsen, icke vunnit anslutning från varken landstinget därstädes eller de militära myndighetema, varför styrelsen för närvarande icke ser någon möjlighet till frågans lösning i enlighet med de av statsrevisorerna angivna riktlinjerna. Riksdagen delar den av 1940 års statsrevisorer uttalade uppfattningen om vikten av att allvarliga ansträngningar göras för att skapa ett för hela landets sjukvårdsberedskap önskvärt ytterligare utvidgat samarbete mellan statliga myndigheter, landsting och kommuner samt frivilliga organisationer. Kraven på vårt lands allmänna sjukvårdsberedskap och den tillgängliga sjukvårdspersonalens mest ändamålsenliga utnyttjande ävensom nödvändigheten av kostnademas begränsning skulle härigenom bäst tillgodoses. Vad nu närmast beträffar planläggningen av sjukvården på Gotland hava