16 Riksdagens skrivelse Nr 423. första anställning i verket, anse revisorerna, att vederbörande icke i andra fall än då särskilda omständigheter därtill föranleda omedelbart bör antagas till extra ordinarie tjänstemän. Då anställning sker av rekryteringspersonal eller eljest för tillgodoseende av ett för längre tid förefintligt om ock ej bestående behov av arbetskraft, vill det förefalla revisorerna, somom enklaste möjligheten att vinna ett enhetligt lönesystem skulle vara, att vederbörande - åtminstone vid civilförvaltningen - antages till extra tjänsteman. Endast då fråga är om sjuk- eller semestervikariat eller annat tillfälligt behov av arbetskraft-, bör vederbörande anställas såsom tillfällig tjänsteman, därvid ersättningen självfallet icke bör bestämmas till högre belopp, än som motsvarar lönen för jämförlig extra tjänsteman. Med hänsyn till att tjänstemannens första anställning i flertalet fall utgör en utbildnings- och prövotid bör vid anställning såsom extra tjänsteman den för jämförlig extra ordinarie tjänsteman ifrågakommande lönegraden i allmänhet icke omedelbart komma till användning. I stället torde för den nyanställda personalen böra användas en lönegrad, som ligger lägre på löneskalan. I fråga om manlig personal synes den praxis, som utbildats exempelvis inom statsdepartementen och som innebär, att den nyanställda personalen placeras fyra till fem lönegrader under den för jämförlig extra ordinarie personal använda, innefatta en godtagbar lösning. Vid nyanställning av kvinnlig personal torde i möjligaste mån böra eftersträvas anslutning till det för sådan personal i allmänna arbetsmarknaden gällande löneläget. Framhållas må, att anställning såsom extra tjänsteman icke är av fastare natur än anställning såsom tillfällig befattningshavare och att svårigheter därför icke behöva befaras, för den händelse vederbörande icke befinnes lämplig eller behovet av hans arbetskraft framdeles skulle bortfalla. Utan att närmare ingå på frågan om vilken tid, som normalt bör förflyta mellan första anställningsdag och tidpunkten för antagandet till extra ordinarie tjänsteman - under denna tidsperiod kan givetvis den extra tjänstemannen hava befordrats till högre lönegrad än som vid anställningens början tillkommit honom - vilja revisorerna likväl framhålla, att denna tid icke bör sättas alltför kort. Med hänsyn till de förmåner i skilda avseenden, som numera tillkomma extra ordinarie tjänstemän, främst tjänste- och familjepensionsrätten, synes en tjänstgöring på 3 år - vari i förekommande fall borde få inräknas tingstjänstgöring eller annan jämförbar utbildningstid eller anställning - före antagandet till extra ordinarie tjänsteman icke kunna anses innefatta någon obillighet. Vad slutligen angår befattningarnas inplacering inom löneplanerna, som enligt revisorernas iakttagelser icke sker efter något enhetligt system, vilja revisorerna föreslå, att det av 1928 års lönekommitté framförda förslaget, enligt vilket det i regel skall ankomma på Kungl. Maj:t att pröva och fastställa antalet extra ordinarie befattningar vid varje verk med angivande tillika av befattningarnas placering i lönegrad, tages under förnyat övervägande. En dylik anordning utgör enligt revisorernas mening en oundgänglig förutsättning för åstadkommande av reda och ordning på förevarande område. Erfarenheterna från de förvaltningsområden, där en sådan ordning redan tillämpas, hava enligt vad som uppgivits för revisorerna icke talat mot ett utsträckande härav. Sålunda hava några särskilda svårigheter i fråga om rekryteringen icke kunnat förmärkas. Med hänsyn till denna frågas betydelse ur såväl statsverkets som befattningshavarnas synpunkt hava revisorerna velat fästa riksdagens uppmärksamhet på densamma. Yttranden hava avgivits av statskontoret och allmänna länenâmnden.
