8 Riksdagens skrivelse Nr 456. nr 786 viss ej oväsentlig minskning från och med den.21 juni 1942 vidtagits med avseende ådetaljhandelspriserna på de köttkonserver, som tillhandahållas genom statens försorg. Med hänsyn till sistnämnda förhållande och på grund av vad departementschefen anfört i fråga om köttrabatten har riksdagen funnit sig böra ansluta sig till den mening i förevarande fråga, som omfattats av departementschefen. Vad angår förmalningsersättningarna, vilka nu utgå till kvarnarna vid handelsförmalning med 8 kronor 15 öre per deciton förmald spannmål och med 2 kronor per deciton vid förmalning mot lön, har livsmedelskommissionen förordat en sådan sänkning av desamma, att mjölpriset skulle tillåtas stiga med 2 à 3 öre för kilogram, vilket skulle innebära en minskning av förmalningsersättningarna med 2 kronor per deciton. Departementschefen har på anförda skäl förordat att ifrågavarande ersättningar bibehållas oförändrade. Med hänsyn till att såsom departementschefen upplyst en nedsättning av förmalningsersättningarna skulle få till följd en prisstegring för mjöl och hårt bröd och i betraktande av angelägenheten av att brödpriserna hållas så låga som möjligt godtager riksdagen departementschefens förslag. Riksdagen anser, att marginalen mellan spannmålspriset och mjölpriset är alltför stor, varför riksdagen förutsätter, att priskontrollnämnden har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. I anslutning till vad departementschefen anfört i fråga om priset på mjukt matbröd vill riksdagen understryka betydelsen av att detta pris nedsättes så långt möjligt är. Departementschefen har räknat med att de nya reglerna beträffande prisrabatteringen icke skulle träda i kraft förrän en del av budgetåret 1942/43 förflutit och utgått ifrån att ett dylikt ikraftträdande skulle ske vid en tidpunkt, som med hänsyn till mjölkproduktionen befinnes lämplig. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran häremot. Vad beträffar kostnaderna för rabattsystemet har departementschefen räknat med att antalet personer, berättigade till mjölkrabatt och matfettrabatt, kunde uppskattas till i runt tal 1 300 000, respektive 2 250 000 och beräknat årskostnaderna till sammanlagt 96,3 miljoner kronor. På grund av de gjorda beräkningarnas osäkerhet har departementschefen likväl ansett sig böra räkna med en årskostnad av 100 miljoner kronor. De årliga kostnaderna torde kunna uppskattas till sammanlagt omkring 90 miljoner kronor till följd av den ståndpunkt riksdagen intagit med avseende å inkomstgränserna vid prisrabattering. Med hänsyn emellertid till svårigheten att verkställa tillförlitliga beräkningar av anslagsbehovet och då riksdagen under hand inhämtat att de nya reglerna för prisrabatteringen möjligen kunna tillämpas tidigare än ursprungligen tänkts, har riksdagen icke ansett sig böra motsätta sig, att ifrågavarande anslag i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår uppföres med 100 miljoner kronor. Riksdagen har icke något att erinra mot att kostnaderna för förmalnings
