Riksdagens skrivelse Nr 466. 7 Nr 466. Godkänd av första kammaren den 30 juni 1942. Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1942. Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till arbetsrddet m. m., (Statsutskottets utlåtande nr 215.) Till KONUNGEN. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna 11 och 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom förslagsanslag tmder rubriken Arbetsrådet beräkna till Avlöningar 106,600 kronor och till Omkostnader 17,700 kronor. Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 343, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 30 april 1942, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsrådet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels till Arbetsrådet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 110,900 kronor, dels ock till Arbetsrådet: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 17,700 kronor. På de av departementschefen anförda skälen har riksdagen ansett, att ändring nu icke bör vidtagas i arbetsrådets organisation och arbetsformer. kke heller ha skäl ansetts föreligga att meddela ändrade bestämmelser i fråga om arvoden till rådets ledamöter. Härvid har riksdagen förutsatt, att den strävan att begränsa antalet sammanträden, som kommit till synes i anslagsbelastningen för innevarande budgetår, alltfort skall göra sig gällande. Jämväl Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar ha av riksdagen godtagits. Därest riksdagen vid sin prövning av det förslag till butiksstängningslag, som i särskild proposition förelagts riksdagen, icke kommer att helt bifalla nämnda förslag, förutsätter riksdagen, att Kungl. Maj:t, då nu ifrågavarande anslag ställas till vederbörande myndighets förfogande, vidtager den begränsning i förfogande- och dispositionsrätten, som därav påkallas. Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen
