Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/269

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposition nr /4-. 197 straffria handlingar jämte ett uttalande att någon uppmjukning av bevisreglerna ej avsåges. På sålunda anförda skäl hemställde samfundet, att frågan om svindleriets bestraffning gjordes till föremål för grundligare över- väganden, i vilka även representanter för näringslivet borde få deltaga. Landsfogden i Örebro län åter har ifrågasatt, om icke gränsen för det straffbara området blivit dragen alltför snävt. Det förtjänade att övervägas, om icke ansvar enligt paragrafen borde kunna ifrågakomma även i vissa fall då någon vilseledande uppgift icke lämnats, såsom då en delägare i ett aktiebolag, vilken visste att bolagets aktier inom kort skulle komma att stiga, ostentativt sålde sina aktier på fondbörsen för att trycka ned kursen och därefter hemligen åter förvärva aktier i företaget. Den i ett yttrande ifrågasätta begränsningen av det enligt första stycket straffbara området synes mig icke motiverad. I några yttranden ha uttalats farhågor att stadgandena i andra stycket skulle kunna drabba även det lojala samlandet av dolda reserver inom ett företag. Härtill vill jag anmärka, att såväl gällande aktiebolagslag som även det av lagberedningen framlagda förslaget till ny lag om aktiebolag saknar uttryckligt förbud mot undervärdering. Enligt gällande rätt liksom enligt nämnda förslag kunna sålunda dolda reserver bildas genom upptagande av tillgångar till undervärde i den mån ej förfarandet på grund av sin omfattning eller beskaffenhet måste anses strida mot allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Att dolda reserver kunna finnas är en följd av värderingsreglerna. Och den som tar del av årsredovisningen måste räkna med möjligheten av dolda reserver. Det torde därför vara uppenbart, att stadgandena i andra stycket icke äro avsedda att drabba ett inom angivna gränser företaget uppläggande av dylika reserver. För att emellertid undanröja de yppade farhågorna i dessa hänseenden har i den av kommittén föreslagna avfattningen av andra stycket företagits den ändring att orden "oriktig eller" uteslutits. Härav torde med full tydlighet framgå att oriktighet hos lämnad uppgift ej i och för sig är tillräcklig för att ansvar skall inträda utan att härför kräves att uppgiften är ägnad att vilseleda. Efter denna ändring torde det alltså ej behöva befaras, att sådana avvikelser i ett företags redovisning, som stå i överensstämmelse med rådande lojalt affärsbruk, skola anses straffbara enligt lagrummet. Då ordet "oriktig" i första stycket icke synes ha någon självständig innebörd, har detta stycke på motsvarande sätt ändrats. De erinringar som i övrigt framställts mot de föreslagna bestämmelserna synas icke vägande. Bestämmelserna torde vara ägnade att på ett betydelsefullt område skapa skydd för allmänheten mot vilseledande uppgifter i ekonomiska angelägenheter. Att ansvar för brottet ej kan ifrågakomma utan fullständig bevisning är uppenbart, l sista punkten har av formella skäl - i konsekvens med vad som skett i andra lägrum - ordet vårdslöshet utbytts mot oaktsamhet. Depmrte ments- che/en.