Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/320

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 4. Avhyser någon annan från fastighet eller rubbar eljest besittningsförhållande till fastigheten, såsom genom att anbringa eller bryta stängsel, genom att bygga, gräva, plöja, låta kreatur beta eller genom att anlägga väg, vare lag som i 6 § sägs. Avleder någon olovligen elektrisk eller annan för bruk bunden kraft, straffes för olovlig kraftavledning högst med straffarbete i två år; är brottet grovt, dömes till straffarbete i högst fyra år. 8 §. Försök till brott som i 1, 2, 4 eller 5 § eller 7 § andra stycket sägs straffes efter ty i 3 kap. stadgas. Samma lag vare beträffande försök till sådant tillgrepp av fortskaffningsmedel som är straffbart enligt 6 §. 9 §. Var som för användning vid stöld förfärdigar, anskaffar eller eljest tager befattning med dyrk, falsk nyckel, sprängämne eller annat hjälpmedel, straffes för förberedelse till stöld högst med straffarbete i två är. Den som av egen drift förstört hjälpmedlet eller eljest gjort det obrukbart, vare från straff fri. Hjälpmedlet må förklaras till kronan förverkat, evad ansvar enligt detta kapitel ådömes eller ej. 10 §. Har brott som i detta kapitel omförmäles förövats mot make eller trolovad till gämingsmannen eller annan till brottet medverkande eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led eller den som i första svågerlag lika nära är eller mot adoptivföräldrar eller adoptivbarn, fosterföräldrar eller fosterbam, må, där ej fråga är om grov stöld eller rån, allmän åklagare väcka åtal allenast om brottet av mälsägande till åtal angives eller ock landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen finner åtal vara ur allmän synpunkt påkallat. Såsom medverkan anses vid tillämpning av detta stadgande jämväi bron som i 21 kap. 6 § sägs. 21 KAP. Om bedrägeri och dylik oredlighet; så ock om utpressning och ocker. 1 §. Var som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till straffarbete i högst två år eller fängelse. 2 §. Är bedrägeri med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse.