Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 397 Förslaget intar icke ståndpunkt till frågan, om och i vilka fall tingslaget fortfarande bör bibehållas som enhet för tingshusbyggnadsskyldigheten- Regeln om att domsaga utgör häradsrättens domkrets har dock icke gjorts helt undantagslös. Beredningen erinrar, att i utskottets utlåtande förutsattes, att stad, som ingår i domsaga, kan bilda särskild domkrets, och att processkommissionen ansett tingslagsindelningen böra bibehållas även i vissa andra fall, såsom då domsaga är av särskilt stor omfattning. Enligt beredningens förslag har det därför överlämnats åt Kungl. Maj:t att, då domsaga är mycket vidsträckt eller eljest synnerliga skäl förekomma till domsagas indelning i tingslag, förordna därom. Häradsrätten består liksom nu av häradshövding och nämnd. I vissa fall är, som redan antytts, häradsrätten domför utan nämnd. Dessa fall avse huvudsakligen måls beredande och annan handläggning, som faller utanför huvudförhandlingen. Det domföra antalet nämndemän har i förslaget bestämts till lägst sju och högst nio. Det högre antalet har tillkommit för att rätten ej till följd av en eller annan nämndemans förfall under pågående handläggning skall förlora sin domförhet. Vad angår nämndens rösträtt har beredningen bibehållit kravet på nämndens enhällighet för det fall, att i nämnden ej sitta flera än sju. Äro i nämnden flera än sju, har däremot ej den omständigheten, att det eljest domföra antalet överskridits, ansetts böra leda till att enhällighet fordras beträffande samtliga. Om sju nämndemän biträda samma mening, skall enligt förslaget denna gälla mot ordförandens även för det fall, att i nämnden sitta flera än sju. Enligt 1918 års lag om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden är häradsrätten i vissa fall domför med allenast tre i nämnden. Vid de s. k. tremanstingen kunna upptagas, förutom vissa ansökningsärenden, mål angående ansvar för vissa bötesbrott, växel- och checkmål ävensom andra mål angående penningfordran, som ej avser skadestånd, om grunden för fordringen och tiden för dess tillkomst tydligt och fullständigt angivits i stämningen eller i bilagd räkning. Med de bestämmelser, som upptagits i förslaget om meddelande av tredskodom mot utebliven part redan under förberedelsen och måls avgörande vid huvudförhandling, som hålles i omedelbart samband med förberedelsen - i de nu åsyftade fallen är häradsrätten enligt förslaget domför utan nämnd - har vad angår tvistemålen det behov, som ligger till grund för lagen, ansetts vara tillgodosett. I viss mån annorlunda äro förhållandena i fråga om de mindre brottmålen, särskilt då i domsaga ingår stad eller större samhälle. Beredningen har ansett, att vid handläggningen av dessa mål häradsrätten bör som nu vara domför med allenast tre i nämnden. Till mål, varom nu är fråga, har hänförts åtal för brott, varå icke kan följa svårare straff än böter, om brottet är sådant, att målsägande ej finnes. Då antalet nämndemän, som böra utses för tingslag, uppenbarligen måste väsentligt överstiga det domföra antalet för att ej tjänstgöringen för varje nämndemän skall bliva allt för betungande, har beredningen föreslagit ett
