Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/793

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 427 synen å stället. För att kunna fullgöra sin uppgift äger rätten erhålla tillträde till den fastighet, varå synen skall äga rum. Vad angår parts eller annans skyldighet att för syn tillhandahålla rätten lösa föremål ha enligt förslaget samma begränsningar gjorts som beträffande företeende av skriftligt bevis. Sålunda kan sådan skyldighet icke i brottmål åläggas den misstänkte eller nära anhörig till honom. Även i övrigt gälla i fråga om tillhandahållande av föremål för syn samma regler som beträffande skriftliga bevis. Beträffande bevisning genom sakkunnig ha i förslaget följts de principer, på vilka 1934 års lag i detta ämne bygger; Protokoll. I fråga om domstolens protokoll bygger förslaget på de grundsatser, som angivits i propositionen och godkänts av riksdagen. Den allmänna regeln är, att i protokoll över förhandling skall antecknas utsaga, som avgives av vittne, sakkunnig, part under sanningsförsäkran eller målsägande, då han höres i anledning av åklagarens talan, i den omfattning utsagan kan antagas vara av betydelse i målet. Anteckning skall ock ske av vad rätten vid syn å stället iakttager. Vad part i övrigt anför eller eljest förekommer vid förhandling får ej antecknas i protokollet, med mindre särskilda skäl före- komma därtill. I protokollet får ej i något fall upptagas parts utveckling av sin talan i rättsligt hänseende. Till den grupp av fall, i vilka det beror av rättens prövning, huruvida anteckning bör ske, höra upplysningar angående faktiska förhållanden, som lämnas av den tilltalade i brottmål, liksom rättens iakttagelser i annat sammanhang än vid syn å stället. Från regeln om obligatorisk anteckning av vissa utsagor har gjorts undantag i fråga om förhandling i hovrätt och högsta domstolen. Anteckning av ifrågavarande utsagor har sin väsentliga betydelse vid fullföljd till högre rätt. Detta skäl bortfalleri fråga om utsagor, som avgivas i högsta domstolen eller i hovrätt i de fall, då fullföljd ej är tillåten eller kan antagas ej äga rum rörande den fråga, som utsagan avser. I nu antydda fall har överlämnats åt domstolen att avgöra, huruvida anteckning bör ske. I överensstämmelse med vad som uttalats i propositionen och av riksdagen stadgas i förslaget, att protokollet över förhandling skall omedelbart avfattas i slutlig form. Utsaga, som skall antecknas i protokollet, skall genast uppläsas och den hörde tilIfrågas, om han har något att erinra mot avfattningen. Framställes sådan erinran och finnes den befogad, verkställes omedelbart ändring. Erinran, som ej föranleder ändring, skall antecknas. Därefter får protokollet ej ändras. .- För att rättens ordförande skall kunna överblicka förhandlingen och utova sin processledning har ansetts nödvändigt, att han i regel icke belastas med protokollföringen utan att denna anförtros åt särskild befattningshavare eller lagfaren ledamot av rätten. Färdigställande av protokollet vid själva forhandlmgen nödvändiggör, att utsagorna, allt efter som de avgivas, omedel