Sida:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Fredagen den 18 juni 1948. Nr 24. 131 Fredagen den 18 juni. Kl. 4 em. Förhandlingarna vid detta sammanträde leddes av herr förste vice talmannen. §1. Upplästes följande översättning av ett till kammaren inkommet telegram: Telegram från Santiago de Chile 17/6 1948. Till Talmannen i Riksdagens andra kammare. Chilenska deputeradekammaren har äran sända svenska Riksdagen en hjärtlig lyckönskan med anledning av den nobla svenska nationens firande av H. M. Konung Gustaf Vzs 90-årsdag. Juan Antonio Coloma, President. Luis Astaburuaga, Sekreterare. §2. Justerades protokollet för den 12 innevarande juni. §3. Svar på interpellation ang. tillämpning av sociala arrendelagstiftningens principer å vissa ecklesiastika fastigheter. Herr förste vice talmannen lämnade på begäran ordet till Herr statsrådet QUENSEL, som anförde: Herr talman! l en med kammarens tillstånd framställd interpellation har herr Pehrsson-Bramstorp berört frågan om tillämpning av den s. k. sociala arrendelagstiftningens grundsatser beträffande viss kyrkojord. Interpellationen avser fastigheter, vilkas avkastning tillfaller domkyrka, domkyrkosyssloman eller lokalkyrka. Interpellanten frågar, när statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet avser att vidtaga åtgärder i syfte att den sociala arrendelagstiftningens principer skola kunna tillämpas även i fråga om dessa ecklesiastika fastigheter. I egenskap av föredragande av kyrkoärenden i statsrådet får jag lämna följande svar. Som interpellanten nämnt, har stiftssekreteraren Gynnerstedt i egenskap av tillkallad sakkunnig avgivit ett betänkande angående förvaltningen av dessa ecklesiastika jordar. Sakkunnigförslaget går ut på att 1945 års ecklesiastika arrendestadga skulle – med en del avvikelser – göras tillämplig beträffande domkyrko- och lokalkyrkojordarna samt domkyrkosysslomansboställena. Härigenom skulle den sociala arrendelagstiftningens huvudgrunder komma att gälla också för dessa fastigheter. Sakkunnigförslaget innebär emellertid också – vilket knappast kan undvikas – förslag till en del ändringar beträffande fastigheternas administrativa förvaltning. över den sakkunniges förslag har inhämtats ett stort antal yttranden från myndigheter och sammanslutningar. I anslutning till vad som föreslagits i vissa yttranden överlämnades ärendet i januari detta år till 1946-års domkyrkosakkunniga, vilka skola avge förslag beträffande ordnandet av de äldre domkyrkornas ekonomi och förvaltning. Dessas blivande förslag kommer sålunda att även beröra frågan om den framtida administrativa förvaltningen av de domkyrkojordar och sysslomansboställen, som med interpellationen åsyftas. Enligt vad jag inhämtat räknar kommittén med att kunna avlämna sitt betänkande i höst. För att genomföra vad kommittén härvid kan komma att föreslå torde, bland annat, komma att erfordras ändringar i gällande kyrkolag och alltså sannolikt påkallas samtycke av såväl riksdagen som kyrkomötet.