Torsdagen den 17 juni 1948 fm. Nr 24. 31 iöreståndarnas och köksföreståndarnas löneställning synes jämväl böra övervägas, huruvida motiv föreligger för en förhöjd löneplacering, räknat från och med den 1 juli 1947." Jag kan omöjligen tolka detta som en utfästelse. Det är ett välvilligt skrivsätt, som föranlett Kungl. Maj:t att framlägga förslag, dock utan retroaktiv tillämpning. Jag tror, att om man en liten smula söker sätta sig in i löneregleringsfrågor över huvud taget måste man erkänna de i varje fall mycket stora svårigheter som ligga i att lönegradsplacera retroaktivt. Det har med sig konsekvenser, som statsutskottet ansett sig ej kunna gå med på. Det är samma skäl som förestavat Kungl. Maj:ts ståndpunktstagande i detta fall. Den begäran som statsutskottet gjorde förra året har Kungl. Maj:t här tillmötesgått. Från och med den 1 juli detta år komma dessa befattningshavare upp i den ifrågasatta löneställningen. Det förefaller som om de på denna punkt icke hade anledning att vara så förfärligt missnöjda. Det har visserligen gått en tid, men som följd av de uttalanden som statsutskottet tidigare gjort ha vederbörande nu kommit i den löneställning som man då begärde. Nu har fröken Nygren här gått fram för en annan befattningshavargrupp: kuratorerna. Där läste hon Kungl. Maj:ts uttalande som om det skulle stå i en viss motsats till vad utskottet här skrivit. Jag kan i varje fall icke se det på det sättet, utan jag hoppas, att de överväganden som departementschefen här ifrågasätter också skola leda till resultat. Med anledning av vad utskottet i år skriver är jag också övertygad om att detta resultat kommer snart. När utskottet skriver, att det "förutsätter", är detta ett starkt skrivsätt, och när riksdagen godkänner ett sådant skrivsätt, brukar Kungl. Maj:t i regel också effektuera vad riksdagen begärt. Vidare säger fröken Nygren, att hon icke tror, att dessa kuratorer kunna bli glada över det vänliga skrivsättet. Ja, Anslag till universitetssjukhusen. jag hoppas väl att de bli minst lika glada för att vi skrivit vänligt som de skulle ha blivit om vi skrivit snävt. Jag tror, att man nog kan likställa dessa två parallellfall, nämligen vad riksdagen skrev i fjol om köksföreståndarna, vilket Kungl. Maj:t effektuerat i år, samt vad riksdagen skriver i år om kuratorerna. Jag är övertygad om att Kungl. Maj:t och riksdagen komma att effektuera detta. Det är i dessa lönefrågor icke alltid så enkelt som man vill göra gällande, att tillgodose en viss grupp och låta de andra vara. De som äro betydligt mera hemma i lönefrågor än jag bruka framhålla, att det är en allvarlig sak att bryta sönder lönefrågorua på det sättet, att man tar en grupp och låter de andra vara kvar. Det är denna synpunkt som varit avgörande för det förslag Kungl. Maj:t framlagt. Utskottet har heller icke ansett sig kunna gå ifrån vad Kungl. Maj:t här föreslagit. Men med det skrivsätt som utskottet använt hoppas jag, att man skall taga upp denna fråga till kommande riksdag. Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan. Fröken NYGREN: Jag satte icke utskottets utlåtande i motsatsställning till Kungl. Maj:ts uttalande i fjol. Men jag sade, att eftersom det ej blev resultat, när Kungl. Maj:t i fjol förutsatte, att det skulle hända något i år, är man icke heller så hoppfull beträffande vad utskottet nu förklarar sig förutsätta. Jag säger såsom jag nyss sade, att visst hade det varit önskvärt, att alla grupper kommit med. Men eftersom man reviderar personalförteckningar och avlöningsstater icke horisontellt utan vertikalt, är det svårt att komma ifrån att vissa grupper få sina frågor lösta den ena gången och andra grupper en annan gång. Jag befarar rent av. att ett annat år kan man icke taga med denna grupp, därför att man icke kan
