synes böra komma till uttryck åtminstone i normalstadgarna med beaktande av att väsentliga delar av en fastighet kunna komma att bibehållas under enskild ägo hos en eller flera av medlemmarna. I den mån fastigheterna få ingå med högre värde än taxeringsvärdet, synes det påkallat att avsättningen till reservfond skall fortgå, till dess den motsvarar den del av värdet, som ligger över 60 procent av taxeringsvärdet. 4 Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig den föreslagna ändringen i 22 § kommunalskattelagen. ¿ Departementsehefen. Huvudpunkterna i utredningsmannens förslag rörande fondbildnning och vinstutdelning i sambruksföreningl ha icke blivit föremål för anmärkningar i de avgivna yttrandena och föranleda ej heller erinran från min sida. Beträffande avsättningen till reservfond, vill jag emellertid tillstyrka, att avsätt.ningein fåi upfphöra, då sumfman av reservfonden och av medlemmarna inbetalda insatser uppnått i utkastet angivna belopp. Den av statens livsmedelskommission påpekade möjligheten att kringgå reglerna om avsättning till reservfond genom bestämmande av mycket höga arbetslöner åt medlemmarna synes mig "kunna avlägsnas genom att i lagen föreskrives, att arbetslön, som på förhand tillförsäkrflas. medilem, skall bestämmas under iakttagande av all "den varsamhet, som lnetingas av önskemålet om en betryggande fondbildning. En sådan besrtämmelse har upptagits i 22 § första stycket departementsförslaget. Vid tillämpningen av denna bestämmelse bör i orten gällande kollektivavtal för lantarbetare ti allmänhet kunna tjäna till ledning, även om ett undantagslöst stadgande härom i själva lagtexten synts mig böra undvikas såsom varande en alltför stel och kategorisk regel. Utredningsmannen har förutsatt, att sambruksförening genom bestämmelse i stadgarna skulle förbehålla sig rätt att innehålla upp till tio procent av medlem tillkommande lön, till dess årsresultatet av verksamheten fastställts. Skulle vinstmedlen icke förslå till utbetalande av full lön, förutsattes återstående lönefordran bliva Överförd såsom skuld till följande räkenskapsår. Härtill har Kooperativaförbundet anmärkt, att försiktigheten bjöde, att medlem icke under några förhållanden finge uttaga så stor lön, att tillgångarna måste skirivas upp i värde eller sikulidbelastas. Någon uppskrivning av tillgångarna bör i den angivna situationen uppenbarligen icke få äga rum. I stället bör underskott redovisas i vinst- och förlusträkningen. En följd av det föreslagna tillvägagångssättet blir emellertid, att den resterande lönen erhåller förmånsrätt i en eventuell konkurs. Detta förhållande har ansetts ägnat att minska föreningens möjligheter att erhålla kredit. Det enda alternativ, som står till buds, synes vara, att överge tanken på upprättandet av anställningskontrakt mellan föreningen och medlemmarna. Jag har emellertid svårt att inse, att detta alternativ skulle vara ägnat att till båtnad för borgenärerna skapa större ordning och reda i föreningens ekonomi. Framhållas bör, att en kalkyl över driftskostnaderna, arbetslöner inberäknade, skall ingå i den ekonomiska planen. Självfallet bör den allra största varsamhet iakttagas vid lönernas fastställande.
