ytterligare aktier i skifferoljebolaget anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor. Riksdagen, som anslöt sig till vad föredragande departementschefen föreslagit beträffande sättet för bestridandet av de ifrågasätta investeringarna, anvisade det begärda anslaget å 3 000 000 kronor till ytterligare aktieteckning (r. skr. nr 381). Någon aktieteckning har emellertid ännu ej kommit till stånd. Jag övergår nu till att redogöra för innehållet i bolagets förenämnda promemoria den 18 december 1947, vid vilken fogats vissa bilagor, däribland styrelsens förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 1946/47. Med hänsyn till ärendets natur torde en mera fullständig redogörelse av styrelsens förslag icke böra lämnas i detta sammanhang. Handlingarna i ärendet komma emellertid att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Av styrelsens förvaltningsberättelse framgår bl. a. att vissa anläggningar färdigställts under räkenskapsåret, däribland skifferkoksförbränningsanläggningen och tredje kalkugnen. Den för skiffertransport avsedda elektriska järnvägen beräknades bliva färdig att tagas i bruk under första hälften av år 1948. På grund av rådande materialbrist och knapphet på arbetskraft med därav föranledda förseningar av leveranstider hade färdigställandet av nämnda anläggningar blivit fördröjda utöver vad som ursprungligen beräknats. Höjningen av den allmänna prisnivån hade därjämte i förhållande till vad som beräknats medfört vissa icke obetydliga merkostnader för nämnda anläggningar. Vidare framgår av förvaltningsberättelsen att knapphet på material och arbetskraft komme att medföra, att iordningställandet av gasolanläggningen och ombyggnaden av ett ugnshus, vilka arbeten hade beräknats bli färdiga den 1 januari 1948, icke kunde beräknas vara slutförda förrän tidigast under första hälften av år 1949. Ä nämnda anläggningar väntades uppkomma betydande fördyringar. Tidigare hade styrelsen beräknat, att driftsunderskottet för räkenskapsåret 1946/47 skulle stanna vid 2 300 000 kronor. I verkligheten hade driftsunderskottet för samma år uppgått till i runt tal 6 700 000 kronor. I detta belopp inginge dock vissa utgifter för tillredningsarbeten i skifferbrottet m. m., som egentligen borde fördelas på flera räkenskapsår. Frånräknas dessa utgifter erhålles som driftsförlust under året i runt tal 4 800 000 kronor. Styrelsen har i förvaltningsberättelsen förklarat, att ökningen av den beräknade förlusten förorsakats av förseningar av förenämnda anläggningar, av minskad tillgång på elektrisk kraft och höjning av priset på inköpt elektrisk kraft, av höjda kollektivavtalsbundna löner samt av den stränga vinterkylan med därav föranledda driftsavbrott och igångkörningssvårigheter vid nyanläggningar. Av styrelsens promemoria jämte därtill fogade bilagor framgår, att de oförutsett höga driftsförlusterna i förening med kostnadsstegringar å vissa nyanläggningar ställt större anspråk på bolagets likvida tillgångar än som ursprungligen beräknats. De medel, som av 1946 års riksdag beviljats för
