Ostkustfisk centralförening och Svenska ostkustfiskarenas centralförbund anse visserligen att fondbildning bör ske inom föreningarna, men att denna som utredningen föreslagit ej bör taga sådana former att den berövar medlemmarna intresset för sitt företag. Organisationerna uttala i anslutning härtill, att med den föreslagna uppdelningen av överskottet på reservfond och utjämningsfond möjligheten till återbäring skulle skjutas mycket långt fram i tiden. Försäkringsföreningarna borde därför ej tillskjuta något belopp till utjämningsfonden. Hälften av deras överskott skulle då kunna tillföras reservfonden intill dess denna nått den storlek utredningen föreslagit. Därefter skulle avsättningen till reservfonden kunna minskas. Redan efter första verksamhetsåret borde försäkringsförening få använda den del av överskottet, som icke användes till avsättning till reservfonden, till premiereglering. Det är nämligen icke minst viktigt för en stor anslutning bland fiskarena att premieåterbäring kan lämnas. Östergötlands kustfiskareförbund och Östergötlands fiskförsäljningsförening kunna ej tillstyrka förslaget om en gemensam utjämningsfond, bl. a. emedan den föreslagna formen för denna stödverksamhet enligt deras mening ej är ägnad att uppmuntra de olika föreningarna att utöva sin verksamhet på sådant sätt, att det ekonomiska resultatet blir det bästa möjliga. Gävleborgs läns fiskredskapsförsäkringsbolag anser, att utredningens förslag till fondbildning icke ger försäkringsföreningarna möjlighet att förskaffa sig ekonomisk stabilitet, varför medlemmarnas intresse kan befaras slappna. På det sätt förslaget konstruerats ge fonderna icke inom rimlig tid möjlighet att uppnå den summa, som föreskrivits innan återbäring ifrågakommer. Flera organisationer anse, att s t at s b i d r a g bör utgå med högre belopp än vad utredningen föreslagit. Enligt lantbruksstyrelsens mening föreligger anledning antaga, att anspråken på statsmedel skola bli betydligt större än utredningen beräknat, vilken form för försäkring som än väljes. Statskontoret har ej kunnat bilda sig någon uppfattning om hur stort behovet av bidrag från staten kunde tänkas bli och är ej övertygat om att det skulle bli så lågt som utredningen beräknat. Enligt Östergötlands kustfiskareförbund är det ej tänkbart att fiskarena ha möjligheter att i den av utredningen föreslagna omfattningen täcka förlusterna genom premiebetalning, utan staten måste lämna verksamheten stöd i erforderlig utsträckning. Ã t e 1 b ä ri n g bör enligt flera yttranden kunna ske betydligt tidigare och i större omfattning än utredningen föreslagit för att få fiskarena intresserade av att deltaga i försäkringen. Den föreslagna ö v e r v a k a n d e m y n d i g h e t e n har försäkringsinspektionen ej något att invända mot, medan lantbruksstyrelsen anser en sådan föga ändamålsenlig. I flertalet yttranden understrykes behovet av en fö r s äkrin g skonsulen t. Lantbruksstyrelsen uttalar emellertid i detta sammanhang, att denne konsulent bör lyda under försäkringsinspektionen.
