kommittéförslaget anfört, att brottsbeskrivningen syntes böra förtydligas, så att paragrafen icke komme att omfatta med vederbörligt tillstånd här i riket organiserade frivilliga kårer, såsom exempelvis svenska frivilligkåren under finska vinterkriget och den senare bildade norska frivilligkåren. Enahanda synpunkt har anlagts av t. f. landsfogden i Kopparbergs län. Fångvårdsstyrelsen åter har funnit den i paragrafen föreslagna brottsrubriceringen höra till de brottsbenämningar i förslaget, vilka icke osökt ledde tanken i avsedd riktning.
Departementschefen.Det synes mig riktigt att ett så allvarligt brott som det här ifrågavarande
erhåller sin plats i själva strafflagen. Måhända skulle dock, såsom
häradshövdingföreningen erinrat, brottsbeskrivningen genom den av kommittén
föreslagna starka förkortningen erhålla större räckvidd än som avsetts. I
stället för det av kommittén föreslagna uttrycket "sammanslutning som är
jämförlig med militär trupp eller polisstyrka" har därför i
departementsförslaget i nära anslutning till gällande lag använts uttrycket "sammanslutning
som måste anses vara avsedd att utgöra ett sådant maktmedel som militär
trupp eller polisstyrka."
För att vinna överensstämmelse med 6 § har uttrycket "vapen, ammunition, utrustning eller dylikt" jämkats till "vapen, ammunition eller annan dylik utrustning". r
Brottsbeteckningen "olovlig kårverksamhet" finner jag vara träffande.
Under denna paragraf har kommittén upptagit en bestämmelse om straff för den som genom stympning eller annorledes gör sig oduglig, för längre eller kortare tid, till den tjänstgöring vid krigsmakten eller eljest för rikets försvar som skolat fullgöras av honom. Brottet har av kommittén rubricerats såsom "krigstjänstsvek" och straffet föreslagits. till högst straffarbete i två år med förhöjning av straffskalan till straffarbete i högst fyra år, om riket var i krig. Den föreslagna paragrafen innehåller härutöver ytterligare en punkt, enligt vilken detsamma skall gälla, om någon undandrager sig sådan tjänstgöringsskyldighet som förut sagts genom att föregiva sjukdom eller medelst annat vilseledande.
Bestämmelser om straff för självstympning och därmed jämförliga handlingar finnas för närvarande såväl i allmänna strafflagen som i strafflagen för krigsmakten. I 8: 15 strafflagen stadgas straff för den som genom stympning eller annorledes uppsåtligen gör sig oduglig till uppfyllande, under längre eller kortare tid, av den tjänstgöringsskyldighet vid krigsmakten som skolat fullgöras av honom, och i 59 § första stycket strafflagen för krigsmakten meddelas enahanda bestämmelser för krigsman. Den senare bestämmelsen är emellertid jämlikt 61 § strafflagen för krigsmakten tillämplig även på vissa som icke äro krigsmän, bl. a. värnpliktiga som icke fullgöra tjänstgöring vid krigsmakten. Stadgandet i 8: 15 strafflagen avser därför endast den som förövar självstympning eller därmed jämförlig handling innan han ännu uppnått
