kännedom om vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt, han skall för brott mot rösthemlighet dömas till böter. Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, har icke blivit föremål för några anmärkningar i yttrandena. Då den måste anses vara välbetänkt, förordar jag dess antagande i den lydelse kommittén föreslagit.
Förevarande paragraf motsvarar 8 § i kommittéförslaget. I denna har kommittén upptagit stadgande om straff för ett såsom övergrepp i rättssak betecknat brott, varmed förstås att någon med våld eller annan otillbörlig åtgärd som medför lidande, skada eller eljest olägenhet eller med hot om sådan åtgärd angriper någon för det han vid domstol eller annan myndighet gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller eljest vid förhör avgivit utsaga eller ock för att hindra honom därutinnan. Straffet har föreslagits skola vara högst straffarbete i två år.
Vad här föreslagits har i gällande rätt en motsvarighet i 11: 8. Enligt detta lagrum föreligger emellertid en olikhet i fråga om straffskyddets utsträckning mellan å ena sidan parter och därmed jämställda samt å andra sidan vittnen och dem som: eljest vid förhör inför myndigheter avgiva utsagor. För den förra kategorien avser skyddet endast våldsgärningar och hot om våld, för den senare dessutom åtgärder, som föranleda lidande, förlust eller annan skada, ävensom hot om sådana åtgärder. Utom den ändring i förhållande till gällande rätt som sålunda består i att alla av lagrummet skyddade likställts innebär kommittéförslaget, enligt vad kommittén uttalat, vidare den utvidgningen av straffskyddet att detta ej blott såsom för närvarande omfattar parter, ombud, vittnen och andra som uppträda i en redan anhängig sak utan även avser att utgöra skydd mot otillbörliga åtgärder riktade mot själva anhängiggörandet av en sak genom anmälan till domstol, polis eller annan myndighet. Kommittén har nämligen funnit, att det just vore den som toge initiativet till att skaffa sig eller andra rätt som främst behövde skydd, men att, sedan en sak väl kommit inför rätta eller eljest inför behörig myndighet, sådana övergrepp som här vore ifråga spelade jämförelsevis mindre roll.
Mot denna paragraf i förslaget har justitiekanslersämbetet anmärkt, dels
att här syntes ha straffbelagts även handlingar, beträffande vilka intet
starkare behov av kriminalisation gjort sig gällande, dels också att paragrafens
brottsbeskrivning vore vagare och till följd därav också tänjbarare än vad
för närvarande vore vanligt. Föreningen Sveriges häradshövdingar har
funnit paragrafens brottsbeskrivning alltför svävande, beroende på det
svårtolkade uttrycket "otillbörlig åtgärd". Föreningen har vidare uttalat, att vad
föreningen anfört angående räckvidden av bestämmelsen om straff för
förgripelse mot ämbetsman i 10: 4 i kommitténs förslag även ägde tillämpning
på nu förevarande paragraf däri.
