bleve annan än en måhända minimal straffnedsättning, den brottslige mången gång skulle föredraga att icke avvärja faran i förhoppning att hans brott skulle förbliva oupptäckt. Med hänsyn till vad sålunda anförts förordade samfundet, att paragrafen omarbetades så att frivilligt avvärjande av faran i samtliga fall skulle kunna medföra straffrihet.
Departementschefen.Vad kommittén här föreslagit har jag funnit vara en sakligt välmotiverad
komplettering till de tidigare stadgandena i kapitlet. En omredigering av
den föreslagna lagtexten har emellertid vidtagits. Att såsom kommittén avsett
från paragrafens tillämpningsområde undantaga något eller några av brotten
i kapitlet har nämligen icke synts erforderligt. Även vid de brott där krav
på fara i bevishänseende icke uttryckligen omnämnts i lagtexten bör, såsom
vid 6 § framhållits. ett sådant krav anses förutsatt och stadgandet i nu
förevarande paragraf alltså kunna bliva tillämpligt. Såsom förutsättning för
stadgandets tillämplighet har därför i departementsförslaget angivits att någon
som ådragit sig ansvar enligt 1–10 §§ frivilligt avvärjt den fara i
bevishänseende som gärningen innebar, innan avsevärd olägenhet uppkommit.
Advokatsamfundets önskemål om utvidgning av möjligheten till straffrihet har icke föranlett någon ändring i nu ifrågavarande paragraf men har i viss utsträckning beaktats på det sättet, att särskilda straffskalor med fängelse eller böter för ringa fall införts i flera av de föregående paragraferna.
Enligt denna paragraf i kommittéförslaget skall straff för mened drabba den som under laga ed eller försäkran som avgives i eds ställe lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Straffet "föreslås av kommittén till straffarbete från och med sex månader till och med fyra år, dock att om mened med hänsyn till omständigheterna vid brottet är att anse som grov – såsom då menedaren har uppsåt att oskyldig må fällas till urbota straff eller att eljest synnerlig skada tillfogas annan – straffet skall vara straffarbete från och med två till och med åtta år. Vidare har i 4 § av kommitténs förslag upptagits ett stadgande om straffnedsättning eller i ringa fall straffrihet, då någon i hithörande fall avgivit osann utsaga eller förtigit sanningen om sådant varom han ägt vägra att yttra sig eller om något som varit av liten eller ingen betydelse för saken.
I fråga om det straffbara områdets omfattning överensstämmer kommittéförslaget i huvudsak med gällande rätt. För att med klara ord angiva omfånget av den straffrättsligt sanktionerade sanningsplikten har kommittén emellertid med osann uppgift uttryckligen jämställt förtigande av sanningen.
