En fällande straffdom, som avsåge ett vanhedrande brott eller annat brott av ej lindrig beskaffenhet, finge nämligen anses innebära en avsevärd olägenhet för den dömde även innan domen vunnit laga kraft, i all synnerhet om densamma genom pressen eller annorledes blivit allmänt bekant. Sveriges advokatsamfund har, under hänvisning till stadgandet i 3 § skattestrafflagen, att den som frivilligt rättar oriktig uppgift skall vara fri från straff, och under åberopande i övrigt av samma synpunkter som vid 12: 12 i kommittéförslaget, funnit det böra övervägas huruvida icke även här straffrihet vid tillbakaträdande kunde medgivas i större utsträckning än kommittén föreslagit.
Departementschefen.Förevarande paragraf i kommittéförslaget har icke synts mig giva anledning
till några sakliga erinringar. Med hänsyn till att den 1 departementsförslaget
införda 14 § endast upptager bestämmelser om förberedelse och försök samt
att verkan av tillbakaträdande därifrån är reglerad i 3 kap. har emellertid
det nu förevarande stadgandets tillämplighet begränsats till 1–13 §§. För
att tillgodose den av Stockholms rådhusrätt framställda anmärkningen ha
vidare orden "enligt lag" borttagits ur bestämmelsen o1n straffrihet i vissa
fall. Det av advokatsamfundet framförda önskemålet om större möjlighet
till straffrihet vid tillbakaträdande har utan ändring i nu förevarande
paragraf tillgodosetts genom att särskilda straffskalor för ringa fall med högst
fängelse som straff införts i flera av de föregående paragraferna. Beträffande
det av rådhusrätten i Malmö berörda spörsmålet, huruvida redan en fällande
dom kan anses innebära avsevärd olägenhet, synes mig kommittén ha uttalat
sig väl kategoriskt. Denna tolkningsfråga torde emellertid få överlåtas åt
rättstillämpningen.
Detta kapitel hör till dem som icke upptagits till revision i nu förevarande sammanhang. Strafflagens 14–18 kap. ha i kommittéförslaget berörts i huvudsak endast för att få deras omfattning helt sammanfallande med brottsgruppen brott mot person. I sådant syfte föreslår kommittén, att hit överföras brott mot person som nu behandlas i andra kapitel. Å andra sidan skola i 14–18 kap. upptagna brott, som kommittén ansett riktade mot staten eller allmänheten, enligt dess förslag flyttas till andra kapitel.
Utöver nu berörda frågor ha i departementsförslaget på grund av den där valda tekniken för reglering av frågorna om straff för förberedelse och underlåtenhet att avslöja brott även sistnämnda frågor måst upptagas till behandling vid särskilda brott i de strafflagskapitel, som i övrigt icke äro föremål för revision. För att icke föregripa den slutliga revisionen ha nya kriminaliseringar införts allenast i den mån en oavvislig konsekvens med de nu slutligt reviderade kapitlen ansetts bjuda.
