Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/718

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
308
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.
2 §.

I denna paragraf behandlas under namn av åverkan dels den lindrigaste svårhetsgraden av det i 1 § beskrivna skadegörelsebrottet, dels ock vissa tillgrepp av naturprodukter. Enligt kommittéförslagets första stycke skall skadegörelse, om den med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa, bedömas som åverkan och straffas med böter. Enligt andra stycket skall den som å skog eller mark olovligen tager växande träd eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle eller dylikt, som ej är upphugget eller berett till bruk, dömas för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa.

Bestämmelsen i förslagets första stycke har ingen direkt motsvarighet i gällande lag. Såsom vid 1 § framhållits nämnas dock i nuvarande 19: 20 böter först i straffskalan för skadegörelse.

Tillgrepp av vissa naturprodukter bestraffas enligt 24: 3 och 4 i gällande lag som åverkan. I 24: 3 nämnes, att någon tager ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda av växande träd. Tillgrepp härav skall bestraffas som åverkan endast om värdet av det tillgripna ej går över 30 kr.; eljest skall, såsom vid 20: 8 framhållits, 20 kap. tillämpas. Enligt 24: 4 skall tillgrepp av vindfälle eller annat sådant, som ej till bruk upphugget eller berett är, straffas som åverkan oavsett det tillgripnas värde. Enligt 24: 6 och 7 skall även en delägare eller brukare som tillägnar sig något av vad i 3 eller 4 § angives, oavsett dess värde, straffas för åverkan; på en förvaltare torde däremot de allmänna förskingringsbestämmelserna vara att tillämpa.

Enligt förslaget skola särbestämmelserna om åverkan å fast egendom såtillvida bibehållas, att den som å skog eller mark olovligen tager något av vad nyss uppräknats skall straffas för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa. Vid ringa brott likställas alltså sådana fall som endast innefatta skadegörelse å skogen eller marken och sådana i vilka gärningsmannen tillägnar sig något. Är brottet icke ringa, måste man däremot på vanligt sätt skilja mellan skadegörelse- och tillgreppsfall. I de förra fallen bliva bestämmelserna om skadegörelse och grov skadegörelse att tillämpa. För tillgreppsfallen åter gälla, såsom 20: 8 i förslaget utvisar, bestämmelserna om stöld och andra brott i 20 kap. Tillämpning av snatteribestämmelsen är emellertid utesluten; åverkan har såvitt dessa produkter angår trätt i stället för snatteri.

I nuvarande 24: 3 stadgas ansvar jämväl för den som olovligen fäller, syrer eller bläcker träd å annans skog eller mark i uppsåt att trädet eller något därav sig eller annan tillägna eller olovligen tager där växande gräs eller torv. I denna del saknar stadgandet annan motsvarighet i kommittéförslaget än att tagande av växande träd jämställts med tagande av ris, grenar m. m. från växande träd. I övrigt skola de angivna gärningarna bedömas efter allmänna regler. Vad angår tillgrepp av växande gräs- eller torv har det emellertid synts kommittén motiverat av dessa naturprodukters värde