Följdförfattningar.
Då återfallsreglerna enligt 4: 14 SL i kommittéförslaget utsträckts till att gälla även brott mot 12 eller 24 kap. SL, har en motsvarande ändring av kommittén föreslagits i lagen om straffregister.
I det av rådhusrätten i Göteborg avgivna yttrandet över förslaget har
rådhusrätten föreslagit upphävande av den i nu förevarande paragraf av lagen
om straffregister ingående bestämmelsen, att uppgift till straffregistret skall
lämnas angående den som med tillämpning av strafflindringsregeln för
person under 18 år i 5: 2 strafflagen dömes till böter för brott, varå enligt lag
kan följa straffarbete. Någon rationell grund för detta stadgande syntes
nämligen rådhusrätten knappast föreligga och det vore ägnat att leda till
egendomliga resultat. Följande exempel härå kunde anföras. En person under
eller över 18 år tillgrepe 10 kronor och dömdes i anledning härav för
snatteri till böter, understigande 60 dagsböter. Om han av det stulna skänkt en
krona till någon under 18 år, som ägt vetskap om tillgreppsbrottet, skulle
denne kunna jämlikt 5: 2 och 21: 6 dömas för häleri. Eftersom å häleri
enligt 21: 6 kunde följa straffarbete skulle i detta fall uppgift till
straffregistret lämnas beträffande hälaren men icke beträffande förövaren av
snatteriet, eftersom straffet för snatteriet stannat under 60 dagsböter.
Departementschefen.Då 24 kap. strafflagen icke medtagits i 4: 14 i departementsförslaget, har
det fått utgå även här.
Vad rådhusrätten i Göteborg anfört har icke föranlett något förslag till ytterligare ändring i lagen om straffregister, eftersom frågan om vilka uppgifter som skola lämnas till registret angående personer, dömda med tillämpning av 5: 2 strafflagen, icke hör hemma i nu förevarande sammanhang. Det må emellertid med anledning av det av rådhusrätten andragna exemplet påpekas, att de därmed åsyftade fallen komma i ett annat läge om, såsom jag vid 21: 6 strafflagen föreslagit, straffet för ringa fall av häleri bestämmes till fängelse eller böter.
Enligt förevarande stadgande i dess nuvarande lydelse må utlämning ej ske för brott, som förövats inom Sverige eller å svenskt fartyg utom riket. Begäres någons utlämnande för delaktighet i brott, vilket förövats utomlands, må dock i särskilt fall utlämning medgivas jämväl där delaktighetsbrottet är att anse såsom begånget i Sverige eller å svenskt fartyg utom riket. Enligt den föreslagna nya bestämmelsen i 1: 1 SL skall medverkan genom gärning 1 Sverige till utomlands förövat brott anses begången både här och utrikes. Undantagsbestämmelsen i 3 § utlämningslagen har med hänsyn härtill befunnits böra erhålla en formellt jämkad avfattning.
