Sida:Resa i Sibirien.djvu/162

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

146

hwarwid hästarna började ett ursinnigt lopp. Oaktadt den kirgisiska hästen är stark och mycket säker på foten, kunde detta otidiga skämt lätt hafwa kommit att kosta en menniska lifwet. Jag red wid sidan af den främsta slädan och Gustaf midt emellan begge slädarna. Att stanna min hästs lopp war omöjligt, oaktadt jag med all min kraft höll in tygeln. Efter en stunds förlopp hörde jag ett skrik och såg Gustaf falla af hästen, samt släden, som följde hans häst i hälarna, gå öfwer honom, så att jag wäntade se honom ligga död på marken. Men till min förwåning såg jag honom resa sig på knäna och se sig om med en lika så förundrad som förskräckt min, liksom om han ej rätt wetat hwar han war eller om han ännu lefde. Han hade fallit rakt framför slädhästarna, som undweko att trampa på honom, och då han lyckligtwis låg längs utmed wägen och slädan hade höga medar, hade han så godt som alls icke blifwit widrörd af den. Jag kunde icke underlåta att uttrycka min harm för den gamle sultanen, i det jag, på den bästa ryska jag förmådde, sade honom, att jag trott det jag hade med gammalt förståndigt folk att göra, men att jag nu insåge mitt misstag.

Gustaf hade nu fått nog af ridten, men jag fortsatte resan till häst, till dess wi fram på eftermiddagen anlände till ett enstaka stående hus, omkring ¾ mil fran khanens residens, der en tatarisk köpman hade nedsatt sig. Kort derefter ankom Karelin i khanens präktiga bredsläda med 2 kirgisiska hästar för, och förde oss till residenset.

Dschangers förfäder tillbragte, liksom de öfriga kirgiserna, både sommar och winter i deras kibitkor, men hans fader byggde sig wid en mera framskriden ålder ett litet oansenligt trähus, hwari han om wintern sökte skydd mot den stränga kölden. Kejsar Nikolaus, som särdeles gynnade den nuwarande khanen och dennes gemål Fatima, hwilka woro närwarande wid hans kröning, lät åt dem uppföra detta wackra residens, hwilket dock blott begagnades till winterbostad. Om sommaren lefwer khanen som nomad i en kibitka; och då den nedersta delen af filtbetäckningen borttages, är den långt luftigare än ett sten- eller trähus. Från gården förde en liten trappa upp i en förstuga, hwarest fanns en trapp-uppgång till de öfre rummen, och hwarifrån man inkom i en stor sal med 4 fönster i rad, som alla lågo åt steppen, och hwilken tjenade till andaktsrum samt till wistelseort för khanens rådgifware, samt andra kirgiser, som på deras kringwandring händelsewis kommo här förbi. På gården funnos andra sidobyggnader, hwilka anwändes till bostad och