Erika därvid kom att stå i skuggan, fortsatte han, sedan han dragit ett par djupa drag ur pipan:
— Ja, sådan kvinna hade jag, och efter henne har Ella sitt milda sinnelag, men efter far har hon farten i sig.
— Men onekligen har dock Erika gjort mycket för Gabriellas bildning. Vilken vildros skulle det icke ha blivit av henne utan svägerskans ledning! Hon har skapat det goda ämnet till en riktig prydnad för hela skärgården, och därtill har hon med klokhet böjt Gabriellas sinne till det goda. Mera tordes han icke yttra, men inom sig, så högt han än älskade sin fästmö, var han dock övertygad om att hennes sinne ingalunda av naturen var det mildaste. Tvärtom trodde han, att just en förnuftig uppfostran avnött det kantiga däruti, som de tidigare årens självsvåld kvarlämnat.
— Nå, jag har redan medgett att hon betytt något för flickan, men vad har hon gjort av Birger? Haraldsson skakade på huvudet.
— En bra karl, tänker jag, om han ej redan var det förut. Birger har ju allmän aktning, och hans redlighet är en god borgen för att han alltid skall behålla den.
— Redlighet hit och aktning dit, det är bara munväder! Han har icke visat så mycken aktning för sin gamle fars önskan, att han hemfört en enda klut, som icke varit förtullad. Nej, nej, det är för simpelt nu att smuggla!
Rosenberg log. Han märkte, att det blott var hans eget smuggelföretag som höjt honom i gubbens aktning, men han började även dunkelt inse, att Haraldsson i forna dagar troligen bedrivit smuggleriet på annat sätt och i vida större skala än han själv någonsin önskade göra. Och då han kände en viss obenägenhet att intränga längre i den gamles förtroende, blev han rätt glad över att Birgers ankomst avbröt samtalet.
