de sakkunniga att med den i 1 § givna definitionen av det i utkastet använda begreppet fosterfördrivande medel avsågs i främsta rummet alla instrument, som användes av läkare för avbrytande av havandeskap samt därjämte sådana medel som enligt vad erfarenheten gåve vid handen av allmänheten inköptes för att användas till nämnda ändamål, såsom livmodersprutor med spets, sönder och katetrar, livmoderproppar etc. Bestämningen av begreppet fosterfördrivande medel innefattade även andra medel »som eljest på grund av sin särskilda beskaffenhet med skäl kunna antagas komma till användning för sådant ändamål».
De sakkunniga underströko i sin motivering att bestämmelsen i 3 § om kravet på läkarrekvisition av fosterfördrivande medel vore undantagslöst och sålunda även gällde t. ex. för sjukhus. De bestämmelser om förbud mot utställande och förevisande av fosterfördrivande medel, som innehölles i 3 §, vore i tillämpliga delar överensstämmande med de bestämmelser i detta hänseende, som givas i de sakkunnigas utkast till lag om preventivmedel. Att i utkastet till lag om fosterfördrivande medel uppställa förbud mot dessa medels kringförande till försäljning ansågo de sakkunniga icke vara nödvändigt.
Däremot intogs i detta utkast förbud att vid offentlig eller därmed jämförlig sammankomst eller eljest i skrift, som någon utsprider, lämna anvisning å fosterfördrivande medel eller om sättet för deras användande. Undantag från ifrågavarande förbud hade uppställts beträffande vetenskaplig föreläsning å läroanstalt eller skriftlig framställning för vetenskapligt bruk. Härutöver anmärkte de sakkunniga att uppmaning att företaga fosterfördrivning under vissa omständigheter straffades enligt 10 kap. 14 § strafflagen.
Beträffande straffbestämmelserna i 4 § fäste de sakkunniga uppmärksamheten på att i motsats till den gällande preventivlagen den föreslagna straffskalan innehölle straffarbete.
I specialmotiveringen till den föreslagna ändringen av § 3 13 :o tryckfrihetsförordningen framhöllo de sakkunniga att nuvarande lydelse av § 3 13:o tryckfrihetsförordningen måste upphävas, därest de sakkunnigas utkast till lag om preventivmedel upphöjdes till lag, enär detta utkast icke innehölle något förbud att utbjuda preventivmedel eller att förleda till användande av sådana medel eller meddela anvisning om sättet för deras användande. Då de sakkunnigas utkast till lag om fosterfördrivande medel innehölle förbud att till allmänheten utbjuda fosterfördrivande medel eller att i skrift, som någon utsprider, lämna anvisning å sådana medel eller om sättet för deras användande hade förevarande punkt i tryckfrihetsförordningen ansetts böra bringas i överensstämmelse med utkastet till lag om fosterfördrivande medel.
Myndigheternas yttrande över 1934 års sakkunnigutredning. Det härovan refererade betänkandet har för yttrande varit remitterat till medicinalstyrelsen, kommerskollegium, skolöverstyrelsen samt överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser i riket, vilka senare i vissa fall infordrat yttrande från dem underställda lokalmyndigheter.
De hörda myndigheterna hava i övervägande antalet fall i princip tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Vissa myndigheter hava emellertid ställt sig tveksamma eller avvisande beträffande preventivlagens borttagande och ersättande med den föreslagna lagen om preventivmedel. I några fall har därvid såsom skäl anförts behovet av en mera omfattande och ingående utredning av befolkningsfrågan och av de med denna förbundna etiska problemen, innan ståndpunkt kunnat tagas.
Beträffande nyssnämnda lagförslag har från ett par myndigheter, vilka i och för sig uttalat sig för en reform i angiven riktning av preventivlagen, yppats
