10. Upplysning och propaganda.
Det frivilliga naturskyddsarbetet. Redan innan naturskyddet framträdde som en enhetlig rörelse, bildades föreningar med uppgift att skydda och vårda bestämda naturområden. Så är bland annat fallet med Föreningen till skydd för Måkläppens fågelfauna, som bildades år 1899. Av delvis likartad karaktär är Karlsöklubben, som i bolagsform förvärvade Stora Karlsö för att där både bevara faunan och idka jakt.
I samband med diskussionerna om en naturskyddslagstiftning aktualiserades bildandet av en hela landet omfattande naturskyddsförening, och år 1909 stiftades Svenska naturskyddsföreningen. Vid samma tid upptogs frågan om stiftande av lokala naturskyddsföreningar med program väsentligt likartade Svenska naturskyddsföreningens. I sistnämnda förenings stadgar framhölls för övrigt särskilt som en av dess uppgifter att den skulle verka för bildandet av ortsföreningar och utgöra en sammanhållande länk dem emellan. Så bildades redan år 1909 Skaraborgs läns naturskyddsförening och år 1910 Skånes naturskyddsförening.
Under 1800-talet hade i olika delar av landet en rad lokala organisationer tillkommit, som kallade sig naturalhistoriska, naturhistoriska eller biologiska föreningar och vilka hade som mål att utforska en trakts eller ett landskaps naturhistoria och genom föreläsningar sprida kunskap om naturen bland sina medlemmar. I och med det organiserade naturskyddets framträdande gavs flera av dessa organisationer även en inriktning för främjandet av naturskyddet. Under de senaste årtiondena har intresset för dylik verksamhet, studium av naturen med klart uttalat syfte att främja naturskyddet, varit i stark ökning och ett flertal lokala organisationer ha bildats, vilka i många fall kalla sig biologiska föreningar.
Svenska naturskyddsföreningen (jfr s. 50) är riksföreningen och centralorganisationen i vårt land för naturskydd och naturvård. Den är en frivillig, ideell organisation, till vilken den 1 juli 1950 voro anslutna 27 lokala organisationer. För sin verksamhet åtnjuter föreningen allt från sitt stiftande statsanslag. Därjämte har föreningen erhållit anslag ur jaktvårdsfonden. Förutom det för budgetåret 1950/51 å riksstaten upptagna beloppet 12 000 kronor, varav 2 000 kronor till understöd av tryckningen av föreningens tidskrift, uppbär således föreningen för år 1950 ur jaktvårdsfonden ett bidrag å 15 000 kronor.
Föreningens viktigaste uppgift är att sprida kunskap om och kärlek till den svenska naturen för att på så sätt göra alla medvetna om vikten av att naturvärdena vårdas. Jämsides med denna upplysningsverksamhet
