Sida:Sagobok för barn.djvu/105

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
102
HÖNAN SOM SKULLE TILL DOVREFJÄLL.

»Hvem har sagt dig det, Hane Pane?»

»Höne Pöne.»

»Hvaraf vet du det, Höne Pöne?» sade gåsen.

»Jag satt i eken och drömde det i natt, Gasse Vasse,» sade hönan.

»Jag vill vara med,» sade gåsen.

Då de hade gått ett stycke igen, så mötte de en räf.

»God dag, Räf Skräf,» sade gåsen.

»God dag, Gasse Vasse.»

»Hvarthän, Räf Skräf?»

»Hvart skall du sjelf, Gasse Vasse?»

»Jag skall till Dovrefjäll, för att inte hela verlden skall förgås,» sade gåsen.

»Hvem har sagt dig det, Gasse Vasse?» sade räfven.

»Ande Vande.»

»Hvem har sagt dig det. Ande Vande?»

»Hane Pane.»

»Hvem har sagt dig det, Hane Pane?»

»Höne Pöne.»

»Hvaraf vet du det, Höne Pöne?»

»Jag satt i eken och drömde i natt, att om vi inte komma till Dovrefjäll, så skall hela verlden förgås,» sade hönan.

»Åh, prat,» sade räfven, »hela verlden förgås inte, om ni inte komma dit. Nej, kom och följ med mig hem i min kula; det är mycket bättre, för der är det både godt och varmt.

Ja, de följde med räfven hem i hans kula, och då de voro komna dit, lade räfven duktigt på elden, så