Sida:Samlade dikter 1943.djvu/161

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Pigor, lämnen edra värv
och tagen blomsterkransar.
Kasten lakan, stop och härv
och sjungen, då jag dansar.

Degen surnar i mitt tråg
och grädden i min kärna.
Har jag honung i min håg,
all världen surne gärna.

Armod är mig ingenting,
om lynnet jag kan frälsa.
Skämtan är mitt livgeding
och låra är min hälsa.

Ingen tärna åt Backsell
ur aftonlunden vinkar,
men ur molnets vita fäll
fru Venus ler och blinkar.

Stig mans ned och dansa med
och låt oss skönt stoltsera!
Men i skyn hon halkar ned
och kan ej penetrera.

Dansar jag bland snigelskal
allen i skumma nätter,
lopp jag förr i ljusan sal
med mör av höga ätter.

Jag har kysst den bästa mun
och kysser aldrig flera.
Den som öst ur Edens brunn
kan lipa åt madera.


151