benämnd förteckning, hvilken tillika utgör register till kartvärket och utvisar den inom hvarje hemman försiggångna delningen. Jordlägenheternas beteckning är registernummern och namnet, med angifvande tillika af storhetsmåttet i förhållande till jordebokshemmanet och skattetalet, om sådant finnes. Har ej lägenheten skildt namn, utsättes dess littera i kartvärket. Registernummern är jordeboks-, resp. ordningsnummern, hvartill i fråga om lägenhet, som utgör del af ett jordebokshemman, är fogad en sifferexponent, som åsättes begynnande med ett och stigande i enkel sifferföljd med hvarje ny registrerad delning.
Af säregen art är urfjället, hvarmed förstås ett begränsadt egoområde, som visserligen tillyder en jordlägenhet och är inbegripen i dess skattetal, men ligger utom den bys område, hvari lägenheten ingår, och därigenom i förhållande till de omgifvande jordlägenheterna ter sig såsom en skild fastighet. Vidare sådana jordområden, hvilka väl icke utgöra själfständiga fastigher, men icke häller ingå i en annan fastighet, utan tillhöra flere fastigheter gemensamt. Dylika bildas vanligen genom att vid stor- eller klyfningsskifte någon del lämnas utom delningen, såsom exempelvis vattenområde, eller af oskifto utbrytes mark till gemensamt begagnande, såsom till ler-, sand- eller mulltägt, båtplats, kvarntomt, afloppsdike, byväg m. m., men kunna ock uppkomma genom att skogsmark af kronan tilldelas flere lägenheter gemensamt.[1] Till jordområden af ifrågavarande slag höra ock sockneallmänningarna. Själfständiga fastigheter, som icke utgöra jordlägenheter, äro åter odalkvarnarne, eller sådana ionom ett hemmans eller en bys mark belägna kvarnställen med eller utan tillhörande tomt, hvilka sedan långt tillbaka genom intaga afskilts från samfälligheten och öfvergått i någon utomståendes ego.
Utom hemmansindelningen falla alldeles kronans utom bygdelagen befintliga eller till kronopark afskilda jord, vissa hafsstränder och holmar i öppna hafvet eller utom
byarågång i stora insjöar samt afvittrad jord, så länge denna ej
- ↑ Skogslagen den 3 September 1886 3 och 7 §§.
