Min är hämden/ säger han uthi then 5. Mosi Books 32. Capitel. och iagh skal wedergälla. Ty rådher Syrach at man skal förlåta sinom Nästa/ hwad han brutit hafwer/ så warda Synderna igen förlåtna. Tänck uppå Endan/ och låt Owenskap fahra/ then Dödhen och Fördärff söker/ och bliff i Budhorden. Haff Kiff fördragh/ så blifwa många Synder tilbaka. Redebogen wara til Kijff/ uptänder en Eeld/ etc. Om tu blås på een Gnijstra/ så warder ther aff en stoor Eeld: Men spottar tu på henne/ så slocknar hon/ och bådhe kan aff tin Munn komma/ etc.
Så slockna Wredennes Gnijstror aldrasnarast/ när man Försmädelse och Förtaal sachtmodigt uptagher/ och medh Tålamodhsens Watn ther på spottar; ther hoos wäl hoos sigh sielf besinner/ om någhot fins/ som sådan Försmädelse wärt är: Finner han intet/ så må han slå thet i Wädhret/ förhålla sigh eliest at andra til hans Belacknde ey så stoor Troo sättia motte/ så få the Belackare sielff störst Förtreet. På sådant sätt stälte Dion Alexandrinus sigh; när han Lastare sågh honom intet meera gifwa sigh ther om/ förtrööt honom så/ at han sigh sielff uphängde. Philippus Konungen i Macedonien, sadhe sigh wilia sijna Försmädelse Tacksamheet heembära/ ty/ sade han; om iagh någhot otijdhelight giordt hafwer/ så ångrar migh och på alt sätt gör min Flijt at göra them til Lögnare.
