Sida:Svensk Zoologi.djvu/301

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
37
TAGELMASKEN.

ne, är iakttagande af den hufvudregeln, att hålla fötterna rena, aldrig gå barfota eller sofva alldeles oklädd, och alltid nyttja skinnstrumpor.

Det är en särdeles lycka för Nordens invånare, att icke röna samma illgrepp från ett djur som kommer det Afrikanska så nära, från Tagelmasken. Märkvärdig är emedlertid Fr. Hoffmans berättelse, huru han 16S8 vid Hornhausiska helsovattnen funnit ibland de närvarande sjuka några tiggare, som lindade 5—6 tums långa trådlika maskkräk ur deras vådor. En annan af en Hempel är mycket senare, meddelt af Pallas, om en tre qvarters lång så kallad Gordius som en person i NeuBrandenburg uttagit ofvanpå fotbladet. Gmelin nämner äfven en sjukdom, som i Ukraine kallas Wolosez, hvilken beskrifves lik ett tagel eller hår under huden, hvarifrån det utrullas på halm- eller säfstrån.


Tab. — Fig. 1. Tagelmasken i nat. storlek efter nat. — Fig. 2. en larv af en sjöslända, i hvilken den hopvecklade mysken befinner sig: efter DeGeer. — Fig. 3. en afskuren del af maskens kropp, förstorad. — Fig. 4. 5. hufvudändan. — Fig. 6. stjerten — begge äfven mycket förstorade.