Sida:Svensk Zoologi.djvu/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3
RÖDAKTIG SJÖSTJERNA.

munnens medelpunkt 2 utsperrande taggar för hvar vinkel. Långs åt hvar arm på undra sidan går midt i, en fåra, i hvilken tentaklerna sitta; dessa äro mjuka och i ändan trubbiga sugrör, med fina ringar försedda, samt sluta sig med en liten knapp då de äro utsträckta. De förkortas när den yttre ytan böjes inåt sugrörets medelpunkt och tuben liksom hvälfves ini sig sjelf; när åter samma yta utvecklas från rörets inre hålighet, förlänges tentaklen. Genom samma mekanism kan Djuret förlänga och indraga munnen. Baster har räknat tentaklerna, som utgöra Djurets fötter, och funnit 300 på hvar strålarm i 4 rader, hvilket gör ett antal af 1500 på alla armarna. På sidorna om tentaklerna finnas rörliga kalkartade taggar, som lemna emellan sig en bred slät rand; somlige af dessa taggar synas öppna i ändan och oftast 3-uddiga eller 2-klufna. På armarnas sidor äro inga sådana taggar. Både i anseende till tentakler och taggar, är mycken öfverensstämmelse mellan detta och Sjöborrslägtet (Echinus). Öfra sidan eller ryggen är kupig så väl öfver runda centralstycket som strålarmarna, der huden ligger lös och täcker inelfvorna. Denna yta är midtpå försedd med ganska korta taggar, som ofta på lefvande djuret icke synas, men vid armarnas bräddar äro de något längre och sitta i rader. Öppnas Sjöstjernan på ryggen och långsefter armarna, visa sig i hvardera af dessa, åtminstone i Juli månad, 2 finsenliga äggstockar, bestående af gula ägg eller rom, samt 2 svartaktiga massor lika tarmar, hvilka stå i förening med munnen emedan de efter Basters erfarenhet kunna uppblåsas genom en tub, som införes i djurets mun då äfven tentaklerna deraf blifva styfva. Om äggstockarna och tarmarna borttagas synes i hvar arm en myckenhet aflånga och smala ben, på tveren ställda, i en viss ordning och likna en ryggrad med refben på sidorna. Långs åt ryggraden, bestående af 120 små ben som leda sig på hvarannan, är en intryckt linia. De så kallade refbenen, som ligga på sidorna om ryggraden äro vid pass 60 och kunna äfven böjas eller leda sig till viss grad. Emellan refbenen har jag sett lösa runda genomskinliga pärlor, dubbelt större än äggen, och liggande i rader emellan refbenen. På detta skelett och på ömse sidor om ryggraden, ligga utan skiljehinna, båda äggstockarna, en på hvar sida samt tarmmassorna. Den läderlika huden, som löst betäcker dessa delar, är lika färgad på inre ytan,

8