Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/318

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
115
KLOCK-DJUR.

ror på ett alldeles analogt förhållande. Så hafva Dumas och Prévost visat, att musklernes contractilitet, hvarigenom djurens rörelser verkställas, beror på de finaste muskelfibrernas utsträckningar, eller deras sammandragningar i zigzag[1]; och Hr Retzius har nyligen visat ett dylikt förhållande hos det för sin ovanliga elasticitet utmärkta slem, som så ymnigt bekläder Myxine glutinosa[2]. — Denna rörelse, detta slags flexion, är dock hos de högre organismerna dold inom deras inre; men hos de lägsta djuren, såsom hos denna Vorticella, finna vi dess organ alldeles öppen och ofördold, såsom redan Dutrochet anmärkt[3]. Man kan anse hvarje stjelk af ett sådant djur som en enkel muskelfiber, liksom denna sammansatt af i rad fästade små kulor eller moleeuler, och begåfvad med en dylik förmåga att sammandraga sig skrufformigt eller i zigzag. — Sålunda igenfinna vi äfven här, hos ett mera ofullkomligt och mikroskopiskt djur, ett enklare exempel af en mekanism, som hos de högre djuren visar sig i en så mycket mångfaldigare och fullkomligare sammansättning.


De här bifogade figurerne öfver Vorticella Convallaria äro lånade från Rœsel, med undantag af Fig. 6, som är copierad efter Agardhs framställning af dessa djurs förmåga att attrahera de mindre infusionsdjuren.


1825.   Dn.



  1. Se K. V. Ak. Årsberättelse 1824, p. 234.
  2. K. V. Ak. Handl. för år 1824, pag. 417. Tab VII.
  3. Recherches anatomiques et physiologiques sur la structure intime des animaux et des végétaux, et sur leur mobilité Paris 1824. 8. — Tab. II. fig. 19, 30.