Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— aSö — vermod till und^rgifvenhet: och doÄS ansprife nedsättas inom undersStliga vördnadens gränser, när det snart af Konungen emottager jemväl en förändrad benämning. Svenska Folket, som med en så ädel tillförsigt, med sä rika förhoppningar öFverlemnat i en enda mans händer sin hela väl- färd, huru fullkomligen tryggadt ser det sig ge- nom d* �nne mans egenskaper mot hvarje miss- bruk af ett utvidgadt herravälde, af ett. gränslöst förtroende I Dock törhända mötes jag här af den före- bråelsen, att för långt hafva vikit från ämnet, eller åt mera främmande föremål inrymt för myc- ket af den teckning, som uteslutande skolateg- nas åt Oxenstiernas Jof. Men om det i allmänhet är svårt att framlägga i dagen en stor mans för- tjenster, utan att visa honom i samband med hans tidehvarfs händelser, när denna svårighet sin höjd , när teckningens föremål är en Statsman, och dertill en .sådan Statsman, som Bengt Oxen- srjerna. Hans delaktighel , än större, äo mindre, i de anstalter, som från styrelsen utgingo; hans inflytelse, nu öppet i dagen synlig, nu inskränkt till rådgifvarens tysta medverkan; Sndteligen de nära föreningsband, som föstade honom vid Re- genten, — se der de mest gilltiga anledningar, som ej medgåfvo någon målning af hans enskilta öden utan i förening med fäderneslandets. För- gäfves skulle jag söka att gifva en klar åsigt af hans förtjenst, utan att ådagalägga de omskiften, hvarunder denna förtjenst lyste; och allraminst