Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 34 —

och åstadkom både häpenhet och oreda i fiendtliga flottan; men hastigt uppstickande storm förtog tillfället att vända denna händelse till nytta på Svenska sidan, så vida skeppen ej mera kunde bruka nedersta laget af kanoner, och voro i det trånga och grunda farvattnet i äfventyr att förolyckas, under den svåra sjögången. Tvenne skepp undgingo ej heller detta öde; hvarföre Grefve Wachtmeister, vid infallande mörker sökte rymden och gick till ankars, sedan en hop Danska transportskepp blifvit tagna eller uppbrända, eller jagade på stränderna. Grefve Wachtmeister förfogade sig vidare till sjöss och afbidade fienden; men Danska flottan, ehuru den syntes vilja ingå i drabbning, gjorde dock icke allvar deraf; således fördes Svenska skeppen tillbaka till Carlskrona i October månad, der största delen icke aftacklades förrän senast på hösten. I detta sjötåg hade tillsammans 80 Danska transportfartyg gått förlorade.

Om vintern reste Grefve Wachtmeister till Arboga, dit Kongl. Senaten för pestens skull hade flyttat. Hans råd ansågos mera vigtiga, än att denna gång kunna umbäras; och derföre hade Senaten kallat honom. Öfverläggningarne ledde till förmånliga beslut om både flottans tidiga utrustande och det öfriga försvarsverket. De olägenheter, som föregående år tryckte utredningen i Carlskrona, mångdubblades likväl olyckligtvis detta år, då de förrige brister fortforo, och dessutom pesten hade borttagit icke