352
samvetslösa skinnare! Halfsjette karolin säjer du? Du tror fuller, du kan inbilla mej, att mån’ är gjord af en vestgötaost. Gå och slicka upp på golfvet der ditt kofä, som du kallar det; der ligger det, och der får du det igen: dermed är en karolin betald. Plocka hop bitarna af din lerpotta och lät limma dem tillhopa, jag vill bestå arbetslönen, och så slår jag af två karoliner af din räkning. Ditt bränvin var fuller godt, det kan jag inte neka; men när jag ger dej en mark supen, så har du intet att klaga: det gör sex mark, efter glaset hölt sex supar, som du säjer. (Tar upp 16 styfver, kastar dem på bordet. Till sin dräng:) Kom, lät oss gå, Truls.
Bertil. (Springer till dörren och ropar till de andra i kaffe- huset.) Kära herrar, Ni har sett, hvad junker här har haft; Ni har ock hört, hvad jag fordrat af honom. Hjelp mej att få min betalning, eller slår husbonn’ armar och ben af mej.
Baron Stadig. (Stiger upp.) Hör, junker, jag ser, Ni är främmande här på orten; men hvarifrån Ni ock kommer, så lär man måst betala, hvad man njutit. Ni har fått, hvad Ni har begärt; det är inte gossens fel, att Ni brände er, eller att Ni begärt en er obekant drick; ha’ Ni varit mindre ifrig, så ha’ Ni inte slagit sönder skålen, som verkligen kostar, hvad han fordrar för henne; och vi betala alla hvar dag så mycket för en sup ratafia, som han begär. (Frågar de öfrige.) Är icke detta allt sant, go’ herrar?
Alla. Jo det är så, herr baron.
Junker Torbjörn. (För sig sjelf.) Tro dej bö’ln, du tör inte vara så god att narras med du. Men hvad tusend pocker hade jag att göra här? Det var ditt upptåg, Truls; du vill alltid näsja[1] i alla hål. (Till baron Stadig.) Ja, det må så vara, herr baron, som jag hör de kalla er; efter en så vacker man som Ni säjer, att jag måste betala halfsjette karolin, så är Junker Torbjörn inte mas heller, att han icke förmår komma ut med de halförarne: jag har fuller betalt så mycket förr en gång och har råd dertill med, om Ni vill veta’t. (Tar utur sin byxsäck en gammal strumpa, hvari han har pengar, och räknar ut halfsjette karolin, gifver åt gossen.)
Bertil. Kära junker, litet drickspengar åt stackars Bertil! Jag får ingen annan lön af husbonn’, än hvad förnäma herrar, som Ni är, förära mej.
- ↑ Näsja i = sticka näsan i, nosa i.
