mera nedåt, påbyggdes midtskeppets murar icke så litet. Denna påbyggnad bär det redan från Sorunda omtalade trappornamentet nära murkrönet. Detta ornament förekommer i öfrigt bl. a. i Kalundborg; i Mälardalen är det synnerligen vanligt t. ex. längs högkyrkans och sidoskeppens murkrön i Vesterås, på koret till den genom urkund daterbara Sigtuna Mariakyrkan,[1] på olika partier af Bondkyrkan (fig. 8) och mycket ofta på de gafvelrösten, som gråstenskyrkorna tidigt nog försågos med, men också på byggnadspartier, som måste anses uppförda in på 1300-talet.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 166 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 8. Trappornament å midtskepp och torn. Bondkyrkan. |
På nyssnämnda gafvelrösten finnas för öfrigt riktiga profkartor af tegelstensdekoration (se fig. 9), kors af vexlande typer, nischer och andra olikformade indragningar i muren. Af dessa senare torde de långa, ett par fre skift höga, bandartade, förtjena nämnas, eftersom de förekomma jemväl på Bondkyrkans torn.
Bland dessa ornament är ett annat synnerligen vanligt på ett flertal kyrkor såsom på äldsta delen af Strengnäs domkyrkas östra fasad, Sigtuna Mariakyrka, Skoklosters kyrka, Nysätra i närheten
- ↑ Brefvet Sv. Diplom. I n:r 205 af 11⁄1 1221 rör den ännu bevarade kyrkan. En för denna karakteristisk detalj förtjenar här påpekas, emedan den i Norden finnes på en annan kyrka, som samtidigt stod under byggnad, nemligen Roeskilde domkyrka. Denna detalj består deruti, att sidoskeppen ej haft halftak, utan i stället gafvel med sadeltak för hvart och ett af sidoskeppens hvalf.
