endast den halfva rundstafven upp till hvalfanfangen. Pelarne sakna baser, något som icke är enastående i den nordiska tegelarkitekturen på denna tid. Så t. ex. också i Romfartuna, Vestmld, en kyrka, hvars byggnadshistoria synes förete stor likhet med Bondkyrkans. Ett midtskepp af tegel är så t. ex. uppfördt inuti den gamla gråstenskyrkan under senromansk tid.[1] Pelarne i Bondkyrkan ha kapitäl och dessa äro af den enkla form detaljritningen fig. 13 visar. De knektar, som möta hvalfven i midt- och sidoskepp, ha andra kapitäl, men dessa äro af gips och kunna sålunda ej vara ursprungliga. De ha tillkommit vid någon modern restauration. Hvad gipsen döljer, visar sig först, när dessa kapitäl vid nästa restauration helt säkert aflägsnas.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 174 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 12. Genomskärning af en pelare. Bondkyrkan. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 174 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 13. Kapitäl från en pelare. Bondkyrkan. |
Arkadbågarne äro svagt spetsiga och profilerade medelst tre rätvinkliga språng på hvar sida fig. 14. Dessa motsvara — såsom fig. 13 visar — pelarnes ledfogning och gå ned på hvar sitt kapitäl. I gråstensväggarne gå arkadbågarne oförmedladt och på ett föga prydligt sätt in.
Genom de 8 pelarne uppdelas kyrkans rum i 15 rektanglar, som alla äro täckta med samma slags krysshvalf. Hvalfven och högkyrkans väggar äro samtida, och de förra hvila på indragningar af tegelväggarne. I gråstensmurarne äro de inhuggna, så att ej heller mot dessa förekomma sköldbågar (longitudinalbågar).
- ↑ Jfr Brunius: Konstanteckningar under en resa s. 341 och fotografier i Antiqv. topograf. arkivet.
