Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/234

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
226
EVA WIGSTRÖM.

apoteket och fördyras ej genom budskickning eller annan transport. Städernas qvacksalvare följa med sin tid, derom vittna deras kostliga beskrifningar på patienters sjukdomar. I nästan hvarje sådan diagnos spela nu nerverna hufvudrollen. Äfven de specialister, som »mäta barn för skäfver», ha tagit fasta på ordet nerver och ordinera alltid »nervlikör», till utvärtes bruk.

Man begår ett stort misstag om man antager, att det endast är obildade, alldeles okunniga, personer, som samverka till att hålla gammal folktro lefvande; skolgång, examina med »mogenhetsbetyg», ha ingen makt öfver föreställningar, hvilka mer eller mindre medvetet, med eller utan afsigt af farfar och farmor, af morfar och mormor, af far, mor, husets vänner och bekanta inplantas i det uppväxande släktet samt sedermera erhålla ny näring från så många håll.

Hela familjer kunna försäkra — ja till och med verkligen tro — att de äro alldeles frigjorda från »all gammal vidskepelse», men tillstöter obotlig sjukdom, sättes sinnet i stark rörelse af förskräckelse, af sorg, hat eller förrådd kärlek; då bryter icke sällan någon del af den gamla folktron sig igenom det mer eller mindre tunna bildningslagret och afsätter sig i handlingar, hvilka åter i sin ordning bidraga till att hålla denna tro frisk och lifskraftig.