Furingstad, hvilkas utseende visade, att de utgjorde delar af den ursprungliga ryggåsbjälken. Dessa sirningar så högt uppe kunna ej gärna förklaras med mindre än att takstolen varit öppen.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 289 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 2. Biskopsmössa från Linköping. |
Professor Montelius anhöll att få begagna tillfället att berätta om några kyrkliga minnesmärken från Östergötland, ehuru ej stående i sammanhang med det hållna föredraget. Han erinrade därvid först, att det ju diskuterats om, huruvida Birgittarelikerna i Vadstena vore äkta. Det kunde då ha sitt intresse att nämna, att Statens historiska museum äger en Birgittarelik, ett stycke af ett armben, som med all säkerhet är äkta. Reliken var inlagd i en dyrbar relikgömma med en inskrift, som omtalar, att benet varit den hel. Birgittas. Denna relik med dess gömma — i form af en uppåtsträckt arm (fig. 1) — hittades år 1676 i en åker invid Linköping. Sannolikt har den blifvit nedgräfd för att skyddas mot reformatoriskt nit eller härjande fiender. Det är ej troligt, yttrade talaren till sist, att en kyrka i Linköping skulle nöjt sig med annat än en äkta Birgittarelik på en tid, då sådana verkligen stodo att få. På samma ställe som denna
