Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/296

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
288
SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIONDE ALLMÄNNA MÖTE

en urgammal soldyrkan. Hos oss förekommer denna sed numera på våren — påskaftonen och valborgsmässoaftonen — och vid midsommar; men vi veta, att eldar fordomdags tändts äfven vid jultiden. Seden att tända sådana eldar förekommer äfven i många andra länder. Och den är känd allt ifrån äldre tider.

Talaren uppmanade de närvarande att lämna uppgifter om de trakter, där denna sed ännu bibehålles, samt hvilken dag och på hvilka ställen eldar tändas.

Folkhögskolläraren H. Tornell från Gamleby hade som barn, för tjugu år sedan, sett valborgsmässoeldar tändas i nejden mellan Motala och Vadstena; numera äro i denna trakt dessa eldar slocknade. I västra Stenby finnas två högar: »Högra backe» (= Högarnas backe) och »Skeppstads stensättning», där man fordom tändt eldar. Om Högarnas backe hette det, att därinom skulle bo en gubbe, till storleken som en åttaårs pojke. När denne visade sig, skulle det bli svåra år. Vidare nämnde talaren »Vallabacken» i Appuna socken samt »Tingsberget» i Krigsbergs socken. På båda dessa ställen har man tändt eldar. På sistnämnda backe offrade man äfven riskvistar. På »Lunds kulle» i södra Vi socken tände man mera allmänt valborgsmässoeldar. Och på »Griparedansen» nära Gamleby tändas äfven tjärtunnor.

Kontraktsprosten Wahlfisk upplyste, att valborgsmässoeldar fortfarande tändas i Närke. I skogsbygderna tändas äfven midsommareldar. Och, om inga 1-maj-eldar blifva tända, tändas eldar aftonen före Peregrinus, den 15 maj. Folket säger då, att det offrar åt Peregrinus. Ursprunget till denna märkliga sed hade talaren ej lyckats utforska.

Kyrkoherden A. Alson från V. Tollstad framhöll, att man i den trakten tänder både majeldar och påskeldar. Eleverna vid skogsskolan på Omberg deltaga flitigt i att tända eldar.

Professor Montelius anhöll, att uppgifter, som ej nu kunde gifvas, måtte skickas till honom skriftligen.

Kyrkoherden Låftman ville med anledning af professor Montelii uppgift i hans inledningsanförande, att tiden för offereldarnas tändande sammanfölle med solens olika faser, framställa en fråga: Huru kunna maj- eller påskeldarna sammanställas med tiden för vårdagjämningen?

Professor Montelius besvarade denna fråga genom att hänvisa till det nära sambandet mellan påsken och vårdagjämningen, då