Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/332

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
324
TURE J:SON ARNE.

Visserligen sakna vi föremål af trä, ristade med liknande djurfigurer, men vi äga desto flera framställningar af denna art å metallföremål, nämligen å guldbrakteaterna. Mig förefaller det, som om djuret å den stora grupp af brakteater, som Salin kallar »människohufvud öfver ett fyrfotadjur»,[1] skulle ha öfvat ett ganska starkt inflytande vid bildernas formgifning å här ifrågavarande sten. Nu är det sant, att brakteater af denna grupp hittills ej hittats i Uppland, men de äga ett mycket vidsträckt utbredningsområde och äro funna så långt norr ut som i Östergötland, Södermanland och Värmland, hvarför de ej torde ha varit obekanta för en uppländsk ristare.

Hvari bestå då likheterna mellan Häggebystenens djurfigurer och brakteaternas?

Se vi till en början på hufvudet, så är dettas form nästan identiskt lika å stenen och å brakteaterna. Samma skarpt markerade mun med mer eller mindre öppna käftar och samma gränslinje mot halsen. Ur munnen på åtskilliga brakteatdjur hänger tungan långt ut liksom på dessa »hästar», fastän den ej är upprullad i spiral, hvartill ansatser likvisst ej saknas. Att beakta är framför allt »öronens» form. De bilda såväl på denna sten som å brakteaterna en sammanhängande halfmåne, här med utdragna spetsar, å

  1. B. Salin, De nordiska guldbrakteaterna, i Antiqvarisk Tidskrift för Sverige XIV : 2.